Effektivisering av interna varuflöden vid ICA

Sammanfattning

För att kunna dra nytta av skalfördelar har trenden inom många branscher

under senare år varit att skaffa sig allt större och mer centraliserade

lager. Detta gäller i hög grad för livsmedels- och detaljhandelsbranschen,

och även ICA har gått från många små till färre men större lager som täcker

allt vidare geografiska områden. För att kunna jämföra enheternas

prestationer och göra det möjligt att använda samlade resurser vid

effektiviseringar har, sedan ett par år tillbaka, gemensamma

processbeskrivningar ” LICA ” implementerats på samtliga lager. ICA anser nu

att det är dags att uppdatera dessa beskrivningar för att anpassa dem till

nya förutsättningar samt hitta ytterligare effektiviseringspotential i

dagens processer, och därför pågår idag arbetet med vad som kallas LICA II.

Genom att försöka förbättra det interna pallflödet vill författarna med

detta arbete bidra till uppdateringen av processbeskrivningarna samt till

det nya styr- och ledningsverktyget i LICA II. Arbetets syfte är att

kartlägga och effektivisera de interna processerna som berör flödet av

pallar från varumottagning till lastning på avgående lastbilar. Studien har

utförts vid ICAs lager i Umeå men resultaten skall vara så allmängiltiga att

de kan användas på liknande enheter inom företaget.

På grund av fluktuerande efterfrågan på olika artiklar använder sig ICA av

fast expeditionsplatsplacering och flytande buffertplacering, och detta gör

att flödet blir svårt att följa för en specifik artikel. En pall av en

specifik artikel går aldrig samma väg genom lagret som en likadan pall av

samma artikel, och detta gör att det blir svårt att veta om en förändring i

en process leder till en förbättring eller ej. Fokus ligger därför

framförallt på at hitta förbättringspotential för flödet som helhet.

Författarna har valt att undersöka aktiviteterna i samband med pallflödet

samt de olika vägar som en pall kan ta genom lagret för att kunna avgöra

vilka former av slöseri som förekommer.

För att lösa problemet genomfördes en processkartläggning av pallflödet som

sedan kunde jämföras mot beskrivningarna i LICA och därigenom identifierades

brister och förbättringsområden både i instruktionerna och i processerna.

Genom intervjuer, enkäter, egna observationer och brainstorming har

författarna lärt sig dagens flöde samt försökt fånga den kunskap och de

idéer

som finns samlad hos de anställda vid ICA DE Umeå. För att sammanställa och

knyta samman de problem som identifierats användes ett verklighetsträd, som

är en typ av orsak-verkan-diagram, där sambanden mellan de olika problemen

och de bakomliggande orsakerna kunde åskådliggöras grafiskt.

Det visar sig att många problem går att härleda till olika former av slöseri

och att den grundläggande orsaken till en hel del av problemen är brister i

rutiner och brister i systemet ? alternativt problem knutna till mottagning

av varor enligt UPUT (ett förfarande för varumottagning vid ICA). Detta

innebär att ett fåtal förändringar skulle kunna åtgärda ett flertal av de

identifierade problemen. Författarnas åsikt är att det är viktigt att

tillämpa en totalflödessyn i de förändringar som utförs och hela tiden

beakta förändringens inverkan på hela flödet inom lagret. Arbetet har också

lett fram till förbättringsåtgärder som är mindre övergripande, som till

exempel förbättringar av funktionerna allokering, sambokning och bättre

utnyttjande av streckkoder. Områden med identifierad förbättringspotential

sammanställs i slutet av rapporten tillsammans med flertalet

förbättringsåtgärder presenterade i punktform.