Effektiv kollektivtrafik med buss

Sammanfattning

Sveriges samhällsstruktur ger en geografisk spridning vilket kräver goda

kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och

transporter som den behöver. Vår kollektivtrafik svarar mot behov och krav

gällande ett tillgängligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mängd

utsläpp och ekonomiskt effektiva lösningar.

Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnätet. Idag är bussen en del

av vår bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva

och attraktiva som vår spårbundna trafik.

Huvudsyftet för rapporten är att visa på bussens lämplighet, ställning och

framtida möjlighet att bidra till och utveckla kollektivtrafiken.

Underliggande syften är att

- Genom exempel på befintligt förekommande system i Sverige och världen ge

en samlad helhetssyn av de framgångsfaktorer som varit på de orter där man

arbetat aktivt med utveckling av busstrafiken.

- Förstå bussens styrkor och svagheter i jämförelse med övriga existerande

kollektiva lösningar.

- Ge en vägledning i hur man bör gå vidare i planeringen då bussen är vald

som fordon för att lösa ett kollektivt stråk.

Rapporten är framtagen utifrån ett svenskt perspektiv och samhällsstruktur.

Tanken är att visa på hur kunskap gällande BRT (bus rapid transit) och

attraktiv kollektivtrafik kan appliceras och skapa god kollektivtrafik med

buss för svenska förhållanden. I rapporten går dessa system under namnet

högprioriterade bussystem, en beteckning framtagen av Trivector under

1990-talet. Exempel på städer som framgångsrikt arbetat med busstrafik och

nämns i rapporten är Lund, Linköping, Jönköping, Nantes, Zuidtangent,

Eindhoven och Curitiba.

Kollektivtrafiken har en stor betydelse för staden och kan beskrivas utifrån

kvalitet och kvantitet. Beroende på stadens invånarantal rekommenderas i

första hand en tangentiell linjestruktur som kompletteras med ett radiellt

nät.

Valet av kollektivt system bör utgå från stadens behov och krav samt

färdmedlets förut-sättningar. Här jämförs bussen som färdmedel och i system

mot spårtaxi, tunnelbana, pendeltåg och spårvagn utifrån parametrarna nedan

och presenteras i informativa tabeller.

Stadens behov och krav

? turtäthet

? miljökrav

? hållplatsavstånd

? linjesträckning

? resandeunderlag

? utrymme i stadsrummet

? ekonomi

Färdmedlets förutsättningar

? drivmedel

? emissioner

? depåbehov

? tillgänglighet

? reshastighet

? störning under byggtiden

? buller

? energiförbrukning

? kapacitet och turtäthet

? trygghet

? hållplatsavstånd

? utrymmeskrav

? koppling till övrig kollektivtrafik

? estetik och stadsbyggnad

? bekvämlighet

? tid från planering till genomfö-rande

? investeringskostnader

? drift- och underhållskostnader

? svenska förhållanden

Utfallet för bussens ställning presenteras bland annat i en SWOT-analys.

I kapitlet optimering av busslösningar ges avslutningsvis förslag på hur en

linje i ett hög-prioriterat bussystem bör utformas och vilka faktorer som är

viktiga att tänka på. Detta kapitel ska kunna ses som en handbok. Faktorerna

kan var för sig bidra till att även bussen i blandtrafik ges ökad

framkomlighet, attraktivitet och kan hålla sig inom utsatt ekonomisk ram.

I studiens slutsats konstateras att vi måste våga prioritera

kollektivtrafiken på andra färdmedels bekostnad. Vidare skapas en attraktiv

kollektivtrafik utifrån upplevelsen av hela resan. Bussen har potential och

kan genom god planering och fordonsutformning samverka med övriga färdmedel

för ett ökat kollektivt resande. För att de högprioriterade bussarna ska

kunna konkurrera mot spårbunden trafik krävs att vi låter bussen likt

spår-bundna alternativ vara strukturskapande med fastlagt stråk i

stadsplaneringen.