Duglighetsstudie

Sammanfattning

I mitten av 90-talet vidareutvecklade den amerikanska bilindustrin, genom

Chrysler, Ford och General Motors, ISO 9000 och resultatet blev

kvalitetssystemet QS-9000. Denna kvalitetsstandard utvecklades för att

biltillverkarna skulle kunna ställa gemensamma och höga krav på sina

leverantörers kvalitetssystem och förbättringsarbete. Eftersom SSAB

Tunnplåt tillverkar plåt som används inom bilindustrin är de certifierade

enligt QS-9000.

QS-9000 standarden ställer krav på det certifierade företaget att det skall

arbeta med duglighet och att de vid förfrågan skall kunna påvisa att deras

processer är dugliga. Den ställer även krav på att företaget regelbundet

skall använda duglighetsindex. Arbetet med duglighet har inte slagit igenom

fullt ut i SSAB:s verksamhet. Syftet med detta examensarbete är att utgöra

ett exempel på hur arbete med duglighet kan se ut på en av företagets

linjer. Underordnat syfte med examensarbetet är att undersöka hur duglig

klipplinjen, Formatsträcka 2, är på att producera plåt inom satta

längdtoleranser och utifrån duglighetsstudien undersöka processens

förbättringsmöjligheter.

I den intiala processduglighetsstudien som utfördes uppkom misstankar om

att ländgen var beroende av linjenshastighet. Denna misstanke verifierades

i försök som utfördes. Det visade sig att plåtlängden blev längre när

linjen höll en låg hastighet och kortare vid hög hastighet. På grund av

denna upptäckt kunde inga slutsatser angående processdugligheten dras från

initialt insamlat mätdata. Detta på grund av att linjen stoppades vid varje

mätning. Därför ger mätvärdena ingen information hur utfallet från

processen ser ut under produktion utan endast hur utfallet blir när linjen

har stoppats.

I den maskinduglighetsstudie som utfördes framkom det att maskinen har

potential att producera dugliga produkter med det krävs att utfallets läge

justeras. Studien visar på att processen har en relativt liten spridning

men producerar detaljer utanför toleransgränserna på grund av att utfallet

inte är centrerat i toleransintervallet.