Magisteruppsats

Den svenska implementeringsprocessen av ILO 169

en politik utan förankring?

Sammanfattning

Denna uppsats syftade till att utreda huruvida den av staten initierade

ratificeringen av ILO 169, och framförallt artikel 14 ur denna konvention,

har politiskt stöd bland de berörda aktörerna i Lappmarken. Detta eftersom

det politiska stödet för en ratificering till synes är svagt. De berörda

aktörerna utgörs av renskötande samer, icke-renskötande samer samt övrig

befolkning i området, då dessa aktörer nyttjar mark och vatten på olika

sätt.

För att klargöra huruvida politiskt stöd föreligger i frågan om ILO 169,

har David Beethams Legitimeringsteori använts. Denna teori utgår från att

förekomsten av legitimitet, som i denna kontext kan jämställas med

politiskt stöd, kan visas utifrån tre sammanvävda dimensioner ? B1-B3, där

B1 utgår från legitimitet utifrån etablerade regler, B2 från rättfärdigande

via delade värderingar hos dominant och underordnad samt B3 som konfirmerar

legitimitet via handlingar. Utifrån aktörernas remissyttranden i samband

med Sven Heurgrens utredning Samerna ? Ett ursprungsfolk i Sverige (1999)

har ett relativt tydligt legitimitetsunderskott enligt Beethams andra

dimension ? B2 kunnat påvisas. De berörda aktörerna i denna undersökning

representeras av Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland,

kommunerna i Norrbotten samt ett urval av organisationer/partier.

Med Legitimitetsteorin kan emellertid inte orsakerna till ett

legitimitetsunderskott visas, men indikationer tyder på legala och

ekonomiska orsaker därvidlag har spelat en avgörande roll, vilket i denna

uppsats har lett fram till två hypoteser: legitimitetsunderskottet har

legala orsaker - Hlegal och legitimitetsunderskottet har ekonomiska

orsaker -Heko. Dessa hypoteser prövas utifrån den befintliga lagstiftningen

som reglerar näringsaktiviteterna i Lappmarken och en teori som utgår från

Nils-Gustav Lundgrens tolkning av property rights- och public choice

teorierna, som i denna uppsats benämns Lundgrenteorin. Utifrån ovanstående

framkom att legitimitetsunderskottets orsaker både hade legala och

ekonomiska orsaker. I undersökningen togs hela tiden hänsyn till eventuella

etniska aspekter, men etnicitet tycks inte ha haft någon avgörande

betydelse för det rådande legitimitetsunderskottet.

Slutligen presenteras i uppsatsen en alternativ implementeringsmetod som

utgår från en deliberativ ansats och syftar till att åstadkomma politiskt

stöd för ILO 169. Denna metod utgår i korta drag från att de berörda

aktörerna skall skapa en dialog med varandra syftande till att överbrygga

motsättningar och fördomar.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet