Den skriftliga responsens revideringspotential

Sammanfattning

Undersökningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet för elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin. Analysen utforskar och synliggör den dialog som pa?ga?r mellan la?rare och elever men ocksa? mellan olika texter. Analysen inneha?ller ba?de kvantitativa och kvalitativa inslag. Responsen fra?n la?raren visar sig fra?mst fokusera pa? inneha?llet i texten samt disposition framför andra omra?den sa?som grammatik och formalia. Genom de ma?nga pa?sta?enden, uppmaningar och fra?gor i responsen fa?r eleverna sto’d i utvecklandet av sina texter. Samtidigt förs ett resonemang om vem som ba?r ansvaret för texten na?r första utkastet a?r skrivet. Konkreta a?ndringsförslag har i tidigare forskning visat sig ge eleverna mest sto’d i sina revideringar men ma?nga forskare menar att erbjudanden om sa?dana fa?rdiga strategier inte lika enkelt kan kopplas till skrivutveckling. Fra?gor och beröm fyller en annan funktion a?n just sto’d till revidering. De bidrar ista?llet till att eleven sja?lv fa?r lösa problem och utveckla strategier vilket tros ha en gynnande effekt pa? skrivutveckling. Fra?gor fra?n la?raren visar sig dessutom i denna studie vara den yttrandeform som leder till flest revideringar procentuellt. Andra uppta?ckter i studien a?r att beröm sta?r för 10 % av den skriftliga responsen och besta?r i stort sett av samma kommentar, vilken berör argumentkvaliteten. Ocksa? formuleringar kring struktur och disposition verkar vandra fra?n text till text.