Centrum i Periferin

Sammanfattning

Mot bakgrund av ett ökat intresset för stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse för stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum för stadska?rneutveckling och att fördjupa första?elsen för vad detta inneba?r för planeringen av staden.

Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt förha?llningssa?tt vilket för med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts för analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?. Tongivande för utbyggnaden av Hyllie a?r att omra?dets perifera la?ge framha?lls som en tillga?ng för Malmo?. Analysen har inneburit en kvalitativ bearbetning av text-, bild- och kartmaterial som berör omvandlingen av Malmo? som postindustriell stad som kommunalt planeringsprojekt.

För att fördjupa första?elsen för hur periferin rekonstrueras som rum för stadska?rneutveckling och vad det fa?r för konsekvenser för planeringen av staden, har analysen utga?tt fra?n ett antal forskningsfra?gor vilka syftar till att första? stadska?rneutveckling som diskursiv praktik med fokus pa? staden som diskurs, dess organiserande begrepp och konstitutiva utsida. För att första? hur Hyllie ges en rekonstruerad betydelse i Malmo?, da?r periferin lyfts fram som en tillga?ng, har da?rför periferin analyserats som ett begrepp som utgör förema?l för en diskursiv kamp om dess meningsskapande.

Studien pekar pa? att periferins rekonstruerade meningsskapande kan ses som ett uttryck för Malmo’s representationskris, da?r sökandet efter en postindustriell identitet a?r centralt. I planeringen av Hyllie ges periferin en rekonstruerad betydelse i syfte att utgöra fortsa?ttningen pa? Malmo’s omvandlingsprocess fra?n industristad till postindustriell stad. Detta sker genom att utveckling av stadska?rnan artikuleras som en generell lösning och som na?got som kan representera hela staden och alla inva?nare.

De viktigaste resultaten ligger i att rekonstruktionen av periferin bygger pa? en diskursiv praktik som uppra?ttha?ller en hierarkisk relation mellan centrum och periferi genom att bortse fra?n ma?nga av stadens sociala problem.