Cellfängelset "Vita Duvan" - det allseende ögat

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter mellan Jeremy

Benthams Panopticon och cellfängelset ”Vita Duvan” i Luleå, samt att vi ska

undersöka varför cellfängelser som ”Vita Duvan” började byggas i Sverige.

För att visa på skillnader mellan Panopticon och ”Vita Duvan” i Luleå så

använder vi oss av en komparativ metod. I övrigt är uppsatsen en

litteraturstudie.

Jeremy Bentham ritade en modell för hur ett nytt fängelsesystem skulle

utvecklas. Han kallade detta fängelse för Panopticon, vilket betyder ?det

allseende ögat?. Mitt i Panopticons centrum finns ett vakttorn, var ifrån

vakter kan se in i fängelsets celler. Panopticon är rund till formen, med

celler ut mot ytterväggen.

Tanken med Panopticon var att avskilja personerna totalt ifrån varandra,

samt att kontrollera varje rörelse i de olika cellerna, med hemlig tillsyn.

Eftersom fångarna ska känna sig ständigt övervakade är det ytterst viktigt

att fångarna aldrig kan se vakterna i tornet, då det kanske inte alltid

finns någon vakt på plats. Men fångarnas vetskap om att det kanske finns

någon som tittar på dem, räcker för att systemet ska fungera. Det är viktigt

att fångarna inte kan se varandra, eller ens prata med varandra, för att på

så vis kunna planera ihop någon rymning eller motsvarande. ”Vita Duvan” är

inget riktigt Panopticon. Det finns allt för många skillnader

mellan ”Vita Duvan” och ett Panopticon.

Liberalismen fick sitt genombrott i Sverige i samband med riksdagen år 1840-

41. Den liberala tron var att människan kunde förbättras genom isolering.

Denna liberala idé påverkade och fick sitt verkliga genombrott i och med

cellfängelsebeslutet.

Cellfängelsereformen genomdrevs till stor del tackvare blivande Kung Oscar

I, kronprins Oscars bok ”Om straff och straffanstalter” eller som den i

folkmun hette ”Gula boken”. Denna bok hade kronprinsen gett ut anonymt.

Kronprins Oscar, argumenterade i sin bok för ett införande av cellfängelser i

Sverige i enlighet med Philadelphiasystemet. Philadelphiasystemet innebär

för fången isolering i ensamcell. Detta var precis vad riksdagen år 1840-41

beslutade. Denna sociala reform, som det var, kostade uppskattningsvis

omkring 30-35 miljarder kronor i dagens penningvärde. Detta är bland de

största satsningarna på en enskild del av samhället i Sveriges historia.

Därför är det viktigt att ha kunskap om det som ledde fram till denna

enorma satsning.