Borgensinstitutets förändringar utifrån rättspraxis mellan 1983-2003

Sammanfattning

Borgensinstitutet är ett mycket gammalt juridiskt idé. Rättsreglerna från

1734 är fortfarande tillämpliga. Dessa regler återfinns i HB 10 kap. 8-12§§.

På grund av den åldersstigna lagstiftningen har rättspraxis en stor

betydelse vid tillämpningen av borgen. För att få en bild av gällande

rättsläge har vi utgått ifrån domar från Högsta domstolen mellan 1986 och

2000. Dessa avgöranden har jämförts både med tidigare rättsfall samt med

den doktrin som finns inom området.

Att gå i borgen innebär att någon eller några personer, borgensmännen, tar

på sig ansvaret för att gäldenärens skuld till borgenären blir betald. Det

finns en rad olika typer av borgensåtaganden. Dessa skiljer sig åt inbördes

men har alla som syfte att tjäna som säkerhet för gäldenärens skuld.

De huvudsakliga förändringarna som skett de senaste åren är framförallt

inom områdena giltighet, avräkningsordning, regressrätt, bortfall av

ansvar, jämkning enligt 36§ avtalslagen och preskription.

De slutsatser som vi kommit fram till är att rättsläget är förhållandevis

klart. De tveksamheter som råder finns på detaljnivå, dessa anser vi vara

besvärliga att förutse vilket gör de svåra att reglera och därför måste

dessa utredas i det enskilda fallet.