Befäster skolan traditionella genussystem?

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om, och i så fall hur,

skolböckerna i årskurs åtta på högstadiet befäster traditionella genussystem

som finns inom vårt samhälle och kultur, eller om det finns möjlighet för

eleverna att förhålla sig öppna för andra synsätt.

Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt. Det

analysverktyg som vi har använt är Norman Faircloughs tredimensionella modell

för kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys. Vårt urval av

undersökningsmaterial har skett genom att först välja ut fyra skolböcker i

olika ämnen från en årskurs åttas läromedel. Sedan smalnade vi av

undersökningen ytterligare genom att välja ut ett kapitel ur varje skolbok

för närmare analys. De analyserade böckerna är: ”Puls Teknik”, ?Hem- och

konsumentkunskap?, ”Gleerups NO Biologi” samt ”Wings- Base book”.

Vi har valt att koncentrera vår analys på texterna, men även ta med bilder

där vi ansett dessa relevanta i bemärkelsen att de förstärkt eller luckrat

upp genusroller.

De kvalitativa analyserna vi genomfört har visat på att skolböckerna till

stor del reproducerar och cementerar de uppfattningar som anses som

traditionella för genus. Den heterosexuelle mannen ses som norm och som utgör

den utgångspunkt allt annat relateras till. Mannens makt exnomineras, i

böckerna medan kvinnan blir till icke-man utan makt, istället för en

jämbördig samhällsmedborgare.

Homosexuella utelämnas helt i tre av böckerna där det heterosexuella

förhållandet är det enda som förekommer. I den fjärde boken, Gleerups NO

Biologi, särbehandlas homosexuella i ett specifikt avsnitt där de problem och

svårigheter en homosexuell människa kan få på grund av sig läggning påpekas

flera gånger. Homosexualitet nämns inte i resten av kapitlet, utan segregeras

på en sida från den heterosexuella normen. På samma sätt särbehandlas kvinnor

i Puls Teknik som kan sägas tillhöra ett traditionellt ”manligt” ämne. Här

finns ett specifikt jämställdhetskapitel på två sidor, medan resten av boken

enbart baserar sig på män och manliga uppfinnare. Någon liknande

särbehandling av män sker däremot inte i hemkunskapsboken som kan sägas

tillhöra ett traditionellt ”kvinnligt” ämne. Detta kan tyda på att kvinnor,

som en del i jämställdhetsarbetet, måste släppa in männen på sina områden

medan männen i sin tur omedvetet vill behålla den manliga hegemonin och

därför inte låter kvinnorna komma in i ”manliga” områden, så som teknik.

Författarna till boken i engelska har förmodligen inte känt att det är deras

ansvar att främja jämställdhet och genusneutralisering - texterna och

bilderna cementerar ständigt stereotypa könsroller, där kvinnor framställs

som ömma mödrar och hustrur eller barnlösa drottningar medan männen är

doktorer, poliser eller erövrande kungar.

Enligt vår analys befäster alltså texterna och bilderna i läroböckerna till

stor del stereotypa könsroller med dess normer. Även skönhetsideal fastslås

genom bilderna, fastän texterna ibland vill framhäva vikten av att vara som

man är. Därför kan vi i undersökningen även fastslå att böckerna inte

uppfyller vad Läroplanen (Lpo94) för skolan ställer upp som regler för att

uppnå jämställdhet. Det finns liten eller ingen utmaning av strukturella

förhållanden i bemärkelsen av vedertagna ”sanningar” gällande genus. Eleverna

uppmuntras inte till att debattera eller kontemplera över samhällets skapade

genussystem.