Analys och design av nätverksmodul

Sammanfattning

Dagens samhälle blir mer och mer beroende av olika typer av

kommunikationsmedel. GIS kan på ett effektivt och smidigt sätt planera för

samhällets krav på transporter och kommunikation. Detta kan göras med olika

typer av nätverksanalyser i olika GIS där man kan beräkna och planera olika

färdvägar.

På WM-data, där examensarbetet har utförts, används bl a

utvecklingsverktyget MapObjects.

MapObjects saknar i sitt grundutförande en nätverksmodul för att kunna

utföra olika analyser för planering av färdvägar. Syftet med detta

examensarbete var att göra förstudier och undersökningar om vilka databaser

och vilka beräkningsmetoder (algoritmer) som behövs för att WM-data ska

kunna bygga en egen nätverksmodul. Dessutom har ett förslag på hur

nätverksmodulen ska fungera föreslagits.

Detta examensarbete har genomförts genom intervjuer, samtal och

självstudier av tänkbara databaser och beräkningsmetoder. Utöver detta har

vi bidragit med våra egna tankar och funderingar kring hur denna

nätverksmodul ska kunna fungera och se ut.

Som slutsats kan dras att en nätverksmodul av den här typen skulle kunna

vara hur komplex och avancerad som helst. Hur avancerad och komplex

nätverksmodulen är beror på vilka krav som ställs på den. Att lösa

avancerade nätverksanalyser mellan flera punkter är ett så kallat NP-komplett

(NP, nondeterministic algorithm in polynominal time) problem vilket

innebär att det inte finns någon exakt lösning på problemet som man i dag

känner till.

Vid val av algoritmer finns det många olika algoritmer som går att använda

för olika ändamål. I detta fall gäller det att hitta en algoritm som kan

klara av att genomföra så noggranna beräkningar på en så kort tid som

möjligt. Algoritmerna ska som resultat få fram den ”bästa vägen” mellan

punkter. De algoritmer som valts att för att lösa avancerade

nätverksanalyser är A*-algoritmen, för den är snabbare än Dijkstra’s

algoritm. Förutom dessa används Kruskals algoritm eftersom den ger ett bra

resultat.

Ska man se till de vägdatabaser som finns i dagens läge, så är de endast ett

begränsat antal vägdatabaser som lämpar sig att använda till en

nätverksmodul som denna. För att få en så bra databas som möjligt bör en

integrering av olika geografiska databaser ske och dessutom bör den sedan

kompletteras med ytterligare information från andra typer av databaser.

Av de databaser som studerats är det Blå Kartans vägar och Tätort 2000 som

bör användas.

För att få en överskådlig bild över hur nätverksmodulen är tänkt att fungera

så har även ett översiktligt flödesschema gjorts, där varje steg i modulen

redogörs.