23 uppsatser · sida 1 av 2
väckelserörelsen i Sättna 1855-1926: Gårdtjärns missionsförsamlings bakgrund, bildande och verksamhet ur ett genusperspektiv
… Hur såg livet i Sättna socken och Gårdtjärns by ut vid sekelskiftet?Hur växte väckelsen fram till det att väckelsen kom till Sättna på 1850-talet?Hur växte väckelsen fram i Sättna socken?Finns det ett samband mellan nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen i Sättna?Hur bildades …
… och älskad präst. Utöver detta var han även den som grundade den märkliga väckelsen omkring år 1845 som än idag bär hans namn: læstadianismen. Læstadianerna, som de troende kom att kallas, lyssnade till denne stränga man och lärde sig att leva som han predikade, ett enkelt och …
en studie kring två väckelserörelser och deras institutionella påverkan på ekonomin
… roll dessa rörelser spelade i utvecklingen under denna tid, med inriktning på väckelserörelsen. I uppsatsen kommer vi att se närmare på missionsförsamlingen i Kalix samt baptistkyrkan i Luleå. Detta för att försöka förstå vilken roll just de spelade i respektive stad samt hur de …
Boxholms aktiebolags beslut om kyrkobyggande och dess förhållande till väckelse och samhällsförändring
Syftet med denna undersökning är att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska från år 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen från och med hösten 2011. Ett par av mina frågeställningar är på vilket sätt den gamla och den nya kursplanen …
Laestadiansk ungdomsväckelse i Sverige 1970-1978
Föreliggande studie söker utröna vad som konstituerade den laestadianska ungdomsväckelsen i Sverige 1970-1978. Studien tar ett perspektiv inifrån väckelsen, och bygger på i första hand på ett antal kvalitativa intervjuer med centrala personer i väckelsen. Dessa intervjuer har …
en beskrivning av det religiösa intresset i en traditionell väckelsebygd, med en jämförelse över svenskarnas religiösa intresse
… människans tro och livsstil, men genom sekulariseringen ändrades tankesättet. Väckelserörelsernas uppkomst och utveckling hör ihop med de samhällsförändringar som ägde rum i mitten av 1800-talet. I många församlingar läggs tyngdpunkten vid individens personliga omvändelse ? en …
Jag vill genom denna uppsats ta reda på vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi Læstadius och Peter Wieselgren. Dessa två präster levde på 1800-talet, de var oerhört hängivna av att vilja bekämpa brännvinet som förstörde och skapade ett sånt elände för …
relationen ledare, förkunnelse och kvinnor åren 1840-1846
… forskning om Nelly Halls syndfrihetslära och om den kan ha tilltalat kvinnor i väckelserörelsen, dragit paralleller till erikjansarrörelsen. Jag gör inte anspråk på att ge en heltäckande förklaring till varför en så stor andel erikjansare var kvinnor, men syndfrihetslöftet går …
varför de kom, varför de var så många och vad de hade för betydelse för bygden
… föreningar och samfund som driver de olika bönhusen. Den nyevangelistiska väckelsen kom främst från Skottland men även från England och Tyskland och var inspirerad av metodismen, herrnhutismen och pietismen. I Norrland drabbades människorna starkt av denna väckelserörelse som …
en historisk studie
Den egna nyfikenheten, studierna i religionsvetenskap samt ett intresse för hembygdshistoria har fått mig att välja det ämne som denna uppsats handlar om. Viljan till att försöka levandegöra en del av traktens historia har också varit den största drivkraften i detta arbete …
En litteraturstudie av kyrkan i samhället 1800-1870
The period of church awakening in Sweden during the first half of the nineteenth century, has had a great influence on the Swedish society. During that time certain persons are to be noticed. Peter Fjellstedt and Peter Wieselgren, priests in the Swedish Church, are among those …
En studie av sociala strukturer, attityder och föreställningar inom en gren av väckelserörelsen
Denna uppsats syfte är att tudelat i två större undersökningsområden. Den första delen utgörs av en kvantitativ studie av hur Kalmar metodistförsamlings sociala struktur såg ut och hur den förändrades under åren 1868-1901. Utifrån församlingens ministerialböcker har jag …
social sammansättning och moralisk disciplinering
Min hypotes är att Gefle Baptistförsamlingen borde vara en arbetarförsamling. Mitt huvudsyfte är att göra en social klassificering av Gefle Baptistförsamling vad gäller klass, kön och ålder. Ett annat syfte är att undersöka vad Gefle Baptistförsamling ansåg vara viktig …
varför kunde de inte tiga?
Syftet med denna uppsats var att undersöka varför roparna inte kunde tiga. De uppträdde på 1840-talet och några få år framåt. Deras ropartid finns nedtecknad i en del böcker och skrifter. Det går inte att få en helt rättvis bild av dem eftersom det inte finns några nu levande …
en rörelse i förändring
Denna uppsats behandlar Pingstkyrkans uppkomst och framväxt. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur Pingstkyrkan förändrats över tiden, hur sekulariseringen har påverkat denna karismatiska rörelse. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av både ett …
