Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos barn och Ungdomar. Denna studie ämnar redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de är knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos barn och Ungdomar är tillfälliga eller bestående. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos barn och Ungdomar är inkluderat. Psykopatiska drag hos barn och Ungdomar är ett kontroversiellt ämne. Studiens huvudsakliga frågeställning är; kan psykopati identifieras hos barn och Ungdomar?.

En kandidatuppsats i sociologi om arbetslöshet bland Ungdomar och vilka effekter strukturer och normer kan ha på Ungdomar som deltar i en arbetsmarknadsåtgärd..

Undersökningen handlar om hur Ungdomar använder staden. Jag ville undersöka hur Ungdomar använder sig av det offentliga rummet när det inte är fysisk aktivitet som är målet. För att göra det har jag undersökt Sergels torg, en plats i centrala Stockholm, där Ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen är kopplad till användningen. Vad är det Ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av Ungdomars användning av torget och genom intervjuer där Ungdomar själva berättar om vad det är med torget som gör att de vill använda det. Observationerna och intervjuerna visar hur torget används och vilka aktiviteter som äger rum.

Syftet med denna studie var att utvärdera Perrongen, en insats med kvalificerade kontaktpersoner för Ungdomar i riskzonen för missbruk eller social problematik, och följa upp de Ungdomar som medverkat i insatsen. 8 Ungdomar deltog i den kvalitativa studien, och intervjuades under ungefär en timme vardera om deras bakgrund, insatstid och om livet efter insatsen med utgångs-punkt i Ungdomarnas familj och nätverk. Resultatet var övervägande positivt, och samtliga Ungdomar lever idag ett, i olika grader, betydligt mer hälsosamt liv än vid perioden för insatsen. .

Vissa Ungdomar utmärks av att de utsätter andra för hostilitet i en viss vardagsmiljö. Andra Ungdomar utmärks av att de utsätts för hostilitet av andra i samma miljö. En tredje grupp av Ungdomar utmärks av att de både utsätter andra för hostilitet och utsätts för andras hostilitet i den miljön. Det förklarar ?ömsesidig hostilitet? för de Ungdomarna.

Andelen Ungdomar som smittas av STI ökar i dagens samhälle trots att barnmorskor arbetar hälsofrämjande med Ungdomar. Det saknas kunskap om hur barnmorskor upplever sitt preventiva arbete med Ungdomar och STI. Syftet med studien är därför att beskriva barnmorskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande med Ungdomar och STI. Åtta intervjuer med barnmorskor utfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I vårt resultat framkom ett tema med tillhörande två kategorier.

Polisen träffar på mycket Ungdomar i det dagliga arbetet. Vi har genom intervjuer undersökt hur polisen i Gävle och Borlänge arbetar med Ungdomar. Vi har även tittat på genom enkäter vad Ungdomar i två niondeklasser tycker om polisen. Lagstiftning som kan vara aktuell i ämnet berörs. Vår tanke med detta arbete var att försöka komma fram till några bra enkla arbetsmetoder polisen kan arbeta efter.

Undersökningen handlar om hur Ungdomar använder staden. Jag ville undersöka hur Ungdomar använder sig av det offentliga rummet när det inte är fysisk aktivitet som är målet. För att göra det har jag undersökt Sergels torg, en plats i centrala Stockholm, där Ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen är kopplad till användningen. Vad är det Ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av Ungdomars användning av torget och genom intervjuer där Ungdomar själva berättar om vad det är med torget som gör att de vill använda det. Observationerna och intervjuerna visar hur torget används och vilka aktiviteter som äger rum.

I den här intervjustudien ger fem Ungdomar, 16-20 år, sina beskrivningar av hur de upplevt att gå i familjebehandling inom socialtjänsten. Ungdomarna befinner sig i ett sammanhang där de upplever hur oro i familjen tilltar och övergår i gräl mellan familjemedlemmar. Alla Ungdomar kopplar sin egen känsla av osäkerhet till inre subjektiva känslomässiga erfarenhet som de delar med sin familj och familjebehandlare. Ungdomarna känner sig delaktiga i behandlingen när de får möjlighet att sätta ord på sin egen osäkerhet utan att bli avbrutna eller hamna i gräl. Fyra Ungdomar framhåller att familjebehandlarnas reflekterande förhållningssätt och samtalens upplägg, bidrar till en känsla av trygghet.

Ungdomsbrottslighet och ungdomsproblematik har varit ett aktuellt ämne under en längre period. Nattvandrarnas ambition är att genom att synliggöra sig själva för Ungdomarna, kunna minska eventuella brott, samt att bidra till en tryggare miljö för Ungdomar. Denna studie avser att lyfta fram nattvandrarna och deras arbetssätt samt att se eventuell problematik som kan uppkomma från deras arbetsformer med Ungdomar. Genom att utföra en deltagande observation i form av fältarbete under valborgsmässoafton, redogör denna uppsats för nattvandrarnas arbetssätt med Ungdomar i Helsingborg. Uppsatsen innehåller även intervjuer med både tonårsföräldrar och tonåringar för att kunna lyfta fram den rådande uppfattningen om nattvandrarna och deras metoder..

Uppsatsen är ett sociologiskt resonemang huruvida Ungdomar blir påverkade av att titta på dokusåpor och på vilket sätt de i sådana fall berörs. En del författare hävdar att teve är bra för barn och Ungdomar medan andra påstår att den är totalt värdelös. Utifrån frågeställningen: Blir Ungdomar påverkade av att titta på dokusåpor? har vi utfört en kvalitativ studie i form av en gruppintervju med sex elever mellan 16 och 18 år på en gymnasieskola. I teorikapitlet behandlas teve som media utifrån flera olika perspektiv, såväl dess positiva som negativa påverkan.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om Ungdomar med funktionsnedsättning i Umeå, med avseende på psykisk hälsa, och på hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hälsa undersöktes genom att Ungdomar med funktionsnedsättning som går i specialklasser (grundsärskolans högstadium, högstadium för Ungdomar med Asperger, högstadium för Ungdomar med rörelsenedsättningar), fick besvara en enkät under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens Folkhälsoinstitut genomförde hos Ungdomar i Sverige 2009 har samma enkät använts. Resultatet visar att de flesta Ungdomar har angett att de mår bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lärare och med sina föräldrar. Majoriteten mår lika bra som de flesta Ungdomar i landet och t.om bättre än de Ungdomar i Folkhälsoinstitutets undersökning, som angett att de hade någon funktionsnedsättning. Inom några områden visades dock lägre resultat. Ungdomarna i vår undersökning uppgav att deras svårigheter påverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter.

Ungdomar med sociala anpassningsproblem kan identifieras på olika sätt, exempelvis genom deras personlighetsegenskaper eller kognitioner. Studiens syfte är att integrera dessa aspekter och undersöka om det finns Ungdomar som både är manipulativa och förväntar sig att misslyckas samt studera om deras sociala anpassningsproblem och familjeproblematik skiljer sig från andra Ungdomars. I studien används sekundärdata ifrån ett utvecklingspsykologiskt projekt, bestående av enkätsvar från åttondeklassare samt deras föräldrar i en medelstor svensk stad. Resultatet visar att det existerar en undergrupp av Ungdomar som är manipulativa och förväntar sig att misslyckas. Dessa Ungdomar uppvisar sociala anpassningsproblem och familjeproblem i större utsträckning än övriga Ungdomar.

Muskuloskeletal smärta är vanligt förekommande hos barn och Ungdomar. Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters erfarenhet av smärtproblematiken hos barn och Ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativ intervju av 10 sjukgymnaster från Finland och Sverige. Sjukgymnasterna arbetade inom primärvård och hade särskild erfarenhet av arbete med barn och Ungdomar. Studien har en multipel fallstudiedesign som analyserades genom manifest innehållsanalys.

Den här uppsatsen vill synliggöra att vänskap är en viktig del i Ungdomars vardag i skolan. Uppsatsen är baserad på intervjuer och visar hur Ungdomar uppfattar sina vänskapsrelationer.Nyckelord: Vänskap, relationer och Ungdomar..