1 332 uppsatser · sida 47 av 60
… stationsnära stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar områdets kollektivtrafiknära läge. Den fysiska utformningen bygger på en nätstruktur med gena stråk och fysiska rumsbildningar som skapar målpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras på en …
… ” Norra Hamngatan är en större väg som korsar Lysekil och har hög trafikbelastning av såväl personbilar, lastbilar som bussar. Från kommunens sida finns långt gående planer på att ordna en separerad cykelbana längs Drottninggatan och knyta samman denna med ett större …
… utarbetats som berör geografi, historia, landskap, bebyggelsestruktur, trafikstruktur och funktioner. Samhället har även analyserats utifrån Kevin Lynchs element och slutligen har en SWOT-analys genomförts över ortens starka och svaga sidor samt hot och möjligheter. Ett förslag …
… att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det är därför mycket troligt att vi kommer få se nya transportslag inom kort. Spårbilar, som är små förarlösa och kommandostyrda spårfordon, är ett möjligt alternativ. SIKA har utvärderat spårbilen …
Viksjö
… Kritiker hävdar att kvartersstrukturen är förlegad och stryper dagens trafikala behov som ska kunna vara smidiga och effektiva. En del hävdar även att sprawl, som Viksjö består av, har fördelar för privatpersoner både ur social och ekonomisk vinning. Sverige har dessutom en …
Arbetets syfte är att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag på hur det kan ske vid regementsområdet i Borås. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. Utifrån dessa ämnen har …
… teorin genom att ersätta transporterna inom staden med framförallt spårbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra in mer grönska och torg samt att förtäta staden då byggnader som tillhör dagens trafiksystem inte längre behövs. Förändringar i infrastrukturen ska …
I dag finns det en uttalad önskan på många håll att minska biltrafiken i de svenska städerna till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker väldigt lite i praktiken och utvecklingen går snarare mot en ökad bilanvändning. Ur denna paradox har idén om …
… ska inte ses som en isolerad företeelse i stadsbyggandet, precis lika lite som trafikplanering, landskapsplanering eller bebyggelseplanering. Som med annan infrastruktur är en belysningsanläggning en kostsam och långsiktig investering som bör bygga på välgrundade avvägningar …
fallstudie av Kungsgatan och Föreningsgatan i Malmö
How accessible is the city? Is there more factors than merely the strictly physical that affect how accessible the city is perceived? These questions are the starting point of this study. The greatest emphasis, in this study, is placed on the perceived parameters that affect us …
skillnader och likheter
… på ett relativt hänsynslöst sätt tar plats i staden. När ett hierarkiskt trafikledssystem blir norm breddas körbanorna, byggnader rivs och gaturummen löses upp. Fotgängare och cyklister tvingas bort från gatorna till separerade gång- och cykelvägar. Resultatet blir sålunda ökad …
om bilismens konsekvenser för stadens gaturum
… på ett relativt hänsynslöst sätt tar plats i staden. När ett hierarkiskt trafikledssystem blir norm breddas körbanorna, byggnader rivs och gaturummen löses upp. Fotgängare och cyklister tvingas bort från gatorna till separerade gång- och cykelvägar. Resultatet blir sålunda ökad …
ljudets betydelse för en plats
… upplevs oftast som positivt medan ljud med teknisk ljudkälla, exempelvis trafik, vanligen uppfattas som negativt. Även förväntningarna på vilka ljud som ska finnas på platsen påverkar om ljuden upplevs som positiva eller negativa. Det råder meningsskiljaktigheter om positiva …
Hur vi uppfattar vår omgivning påverkas av alla våra fem sinnen, där denna uppsats tar sin utgångspunkt i hörseln och det vi hör. Utifrån en litteraturstudie och egna reflektioner har ljuds betydelse och hur det påverkar oss i det dagliga livet undersökts. Syftet har varit att …
… om ängs- och betesmarker eftersom dess vegetation slåttras regelbundet av trafiksäkerhets- och vägfunktionella skäl. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal utvalda variabler påverkar vägkanternas kärlväxtdiversitet (artsammansättning och artrikedom) och …
