Fo?rbra?nning av traditionellt fartygsbra?nsle medfo?r utsla?pp av a?mnen som har negativa effekter pa? miljo?n. Uppkomsten av stra?ngare internationella regler ga?llande utsla?pp fra?n sjo?fartstrafiken kra?ver ett skifte fra?n det konventionella marina bra?nslet Tjockolja till alternativ med la?gre utsla?pp. Va?gkraft och metanol a?r tva? mo?jliga alternativ inom sjo?farten som kan uppfylla de internationella regleringarna fo?r utsla?pp, och har i denna studie ja?mfo?rts med Tjockolja.

Under vårt sista år var vi intresserade av att ta reda på de problem som vi kan stöta på i våra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstår p.g.a. de allt strängare kraven på minskade svavelutsläpp från fartyg. De tekniska problemen härstammar från de olika bränslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar på dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav två stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda på vilka tekniska problem som kan uppstå tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

Detta arbete handlade om att undersöka de olika fördelar och nackdelar som kan finnas med att installera frekvensstyrning av sjövattenpumparna på fartyget m/s Finnfellow.Arbetet hade som huvudsyfte att ge den tekniska chefen ombord på fartyget ett underlag för att kunna besluta om en installation av frekvensstyrning var lämplig att genomföra. Det undersöktes mest hur systemen ombord fungerade och hur en frekvensstyrning skulle påverka sjövattensystemet.Resultatet blev att det skulle sparas in ca 122MWh/år i elenergi. Detta gör att man sparar in installationskostnaderna för frekvensstyrningen på under 2 år med ungefärliga bränslekostnader i dagens läge, det ger också en miljöfördel genom att fartyget förbrukar ca 26 ton Tjockolja mindre per år.Slutsatsen blev att det skulle vara mycket förmånligt att installera en frekvensstyrning ombord på detta fartyg med gällande system. Det fanns vissa nackdelar t.ex. installationskostnaderna och eventuella EMC-problem, men fördelarna bedöms överväga dessa..

Denna uppsats är gjord på uppdrag av Tarbit Shipping som år 2011 konverterade sin tankbåt M/T Bit Viking från konventionell drift på Tjockolja till LNG (Liquefied Natural Gas).Uppdraget som gavs var att upprätta en tränings manual till fartyget då det är ett krav från IMO (International Maritime Organization). Manualen skrevs i 3 st huvuddelar Kategori A, B och C. Kategori A är till för att manskap ombord ska få en kännedom om gasen och säkerhet runt den, Kategori B är skriven till däcksbefäl där det krävs en större kännedom om gasen och Kategori C är till för maskinbefäl. Manualen finns nu ombord på fartyget och på rederi kontoret för utbildning av nypåmönstrad personal och fortlöpande utbildning av ordinarie personal. Manualen är ett resultat på tolkning av IMO´s IGF kod (ANNEX11.

Under vårt sista år var vi intresserade av att ta reda på de problem som vi kan stöta på i våra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstår p.g.a. de allt strängare kraven på minskade svavelutsläpp från fartyg. De tekniska problemen härstammar från de olika bränslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar på dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav två stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda på vilka tekniska problem som kan uppstå tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

Under vårt sista år var vi intresserade av att ta reda på de problem som vi kan stöta på i våra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstår p.g.a. de allt strängare kraven på minskade svavelutsläpp från fartyg. De tekniska problemen härstammar från de olika bränslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar på dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav två stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda på vilka tekniska problem som kan uppstå tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

Naturvårdsverket har uppskattat att vi i dagens samhälle årligen produceras cirka 450 kilo hushållsavfall per person i Sverige. Det uppkomna avfallet har genom åren omväxlande betraktats som en resurs respektive ett miljöproblem. En rad olika styrmedel i form av lagar och skatt har införts för att reglera avfallshanteringen enligt avfallshierarkin. I dagsläget går den största andelen hushållsavfall till förbränning med energiutvinning. Ett av bolagen som har valt att använda sig av avfallsförbränning vid energiproduktion är E.ON Värme Sverige, Region Norrköping. Bolaget uppskattar att det årligen produceras cirka 17.000 ton flygaska samt 8.000 ton bottenaska ifrån bolagets avfallspanna, P14. Till produktionsanläggningarna tillhör även nio uttjänta bergrum som har nyttjats vid lagring av petroleumprodukter i form av Tjockolja, EO4-EO5. För att trygga framtida askhantering samt återställa de uttjänta oljelagringsbergrummen ansöker bolaget om tillstånd att utfylla sex av bergrummen med främst flygaska ifrån avfallsförbränningen.