125 uppsatser · sida 4 av 9
En studie kring hur revisionsbolagen och deras klienter, de små aktiebolagen påverkas av en förändring i revisionsplikten
Problembakgrund: Svenskt Näringsliv gav för en tid sedan professorerna Per Thorell och Claes Norberg ett uppdrag att undersöka nytta och kostnad med revision i små aktiebolag. Slutsatserna kring undersökningen publicerades i en rapport som presenterades den 16 mars 2005. Denna …
Rätt väg att gå? : En utvärdering av effekterna arbetsgivarinträdet 1992 och medfinansieringsansvaret 2005 haft på sjukfrånvaron
… i Sverige. För att göra detta har vi använt oss av sjukfrånvarostatistik från Svenskt Näringsliv ”Tidsanvändningsstatistik” vilket är genomsnittstal baserat på ungefär 210 000 arbetstagare. På detta material har vi skattat regressionsmodeller för kort och lång sjukfrånvaro samt …
… i undersökningen har vi valt att använda oss av de faktorer som undersöks i Svenskt näringslivs mätning av företagsklimatet. Vi har valt bort kommunala regler, osund konkurrens, tillgång på kompetent arbetskraft och infrastruktur. Istället har vi lagt till andra faktorer som vi …
En undersökning av likheter och skillnader i det kommunala näringslivsarbetet i fyra värmländska kommuner
… i undersökningen har vi valt att använda oss av de faktorer som undersöks i Svenskt näringslivs mätning av företagsklimatet. Vi har valt bort kommunala regler, osund konkurrens, tillgång på kompetent arbetskraft och infrastruktur. Istället har vi lagt till andra faktorer som vi …
- ett ägarperspektiv
… mindre än 3 miljoner i omsättning. Mikrobolagen har därför stor be-tydelse för svenskt näringsliv och samhällets utveckling. Förutsättningarna för dessa bolags tillväxt och utveckling bör av denna anledning främjas, vilket kräver att regelverken är anpassade till deras villkor …
För bolaget och de enskilda ledamöterna
… snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhållanden som råder inom svenskt näringsliv. Koden är dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebär att ett bolag kan välja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje …
I svenskt näringsliv är andelen kvinnliga chefer endast 22 procent. Ett av Ericssons bolag har arbetat med att få lika stor andel kvinnliga chefer, dvs. 30 procent, som andelen kvinnliga anställda. Syftet med studien var att förstå hur företaget gjort för att nå sitt mål och hur …
… intervjuades två revisorer och representanter från Skatteverket samt Svenskt näringsliv. Kopplat till beteendevetenskapen har vi analyserat vilka effekter förändringen av 3:12-reglerna har fått för företagarna. Vi har kommit fram till att ägarens privatekonomi påverkas olika …
Kommer läget att förändras?
… toppbefattningar i Sverige, det är männen som dominerar på dessa positioner i svenskt näringsliv. Inom många områden är kvinnor i majoritet på ”basnivå”. Allteftersom avtar kvinnorna i antal ända tills eliten i hierarkin i huvudsak består av män. Beror detta på att vårt samhälle …
Dess effekter på bolagens organisatoriska merkostnader
… en ökad självreglering i och med principen ”följa eller förklara”. Inom svenskt näringsliv har Koden kritiserats för att självreglering till sin natur är konkurrensbegränsande eftersom vissa aktörer sinsemellan gör upp hur regelverket ska se ut. Utformningen av regelverket …
en fallstudie om företagens inställning till och användande av ett samtida fenomen
… som genomfördes på fem större företag (SCA, Ericsson, V&S, SEB och H&M) och Svenskt Näringsliv. Resultaten visar att företagen har en relativt splittrad syn på CSR. Dock verkar det som om det råder en konsensus om att det finns en miljöaspekt av CSR. Globala standarder som FN:s …
En annan utväg?
Inom svenskt näringsliv har det under senare tid uppmärksammats att svenska företag i allt större utsträckning väljer att insourca delar av sin verksamhet. För att en insourcingprocess ska lyckas och för att den ska bidra till att företaget ökar sin konkurrenskraft gäller det …
Hur påverkas revisorernas förtroende?
… en arbetsgrupp, den så kallade kodgruppen, för att säkerställa förtroendet för svenskt näringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och …
En social nätverkstudie av delade styrelseledamöter i Sverige 1985 och 2005
This paper examines the interpersonal and intercorporate networks of interlocking boardmembers among Sweden's 50 largest publicly traded companies in 1985 and 2005. We find that both the interpersonal and intercorporate networks of 1985 are considerably more coherent and densely …
Ur ett förtroendeperspektiv
… Studien visar att enbart bolagskoden inte kan återställa förtroendet för svenskt näringsliv. Det krävs flera åtgärder för att stärka förtroendet, dock kan författarna konstatera att den svenska bolagskoden kan fungera som ett verktyg för att öka förtroendet. Det framgår även i …
