86 uppsatser · sida 2 av 6
Syftet med studien är att med hjälp av observationer och intervjuer undersöka hur Södra Förstadsgatan i Malmö påverkas av en omläggning från trafikerad väg till gågata. Undersökningen svarar på vad en gågata skulle innebära för brukarna längs gatan. Det visar sig att …
… på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en …
… omvandlingen under lupp och att granska möjligheterna för ett inkluderande stadsliv i området. Vissa forskare hävdar att Malmö segregeras och att fler malmöbor lever i en marginalposition. Avsikterna med omvandlingen är goda och det verkar på planer och program som att …
en gestaltningsidé för Nygatan i Eskilstuna
… inflytande i stadsplaneringen. För att skapa attraktiva städer med plats för stadsliv och möten måste man effektivisera användningen av gatan, eftersom när alla trafikslag har separata delar tar det mycket plats. När alla trafikslag delar på samma utrymme måste bilisterna sänka …
… största del av litteraturstudier av forskningslitteratur inom stadsplanering, stadsliv och stadshistoria samt intervjuer och en platsanalys av Brunkebergstorg. Resultatet av litteraturstudierna presenteras som strategier vilka kan användas inom stadsplanering för att skapa ett …
… på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en …
… omvandlingen under lupp och att granska möjligheterna för ett inkluderande stadsliv i området. Vissa forskare hävdar att Malmö segregeras och att fler malmöbor lever i en marginalposition. Avsikterna med omvandlingen är goda och det verkar på planer och program som att …
Planförslag för Tullkammarkajen i Halmstad
… hur den fysiska utformningen av staden kan ge ökade förutsa?ttningar för stadsliv. Det har pa?visats att en medveten god gestaltning kan fra?mja den sociala aktiviteten mellan ma?nniskor vilket a?r grunden för levande sta?der och stadsdelar. Syftet med uppsatsen a?r att utifra?n …
… ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet. Ekosystemtj?nster som erbjuds i den bostadsn?ra naturen har varit fokus f?r studien. Forskning visar att 300 meter ?r ett gr?nsv?rde f?r hur l?ngt m?nniskan ?r villig promenera f?r att nyttja …
Utveckling av blandstadskonceptet
… idag. Det är en vision som kommer med löften om hur ett förlorat stadsliv ska återkomma. Men ett av de stora hindren för ett verkligt genomförande är de skyddsavstånd till störande verksamheter som tagits fram i tidigare planeringsmetoder. Syftet med detta arbete är att …
… hållbar stadsutveckling innebär att man måste planera för ett rikt och blandat stadsliv. Man måste planera in platser med andra kvalitéer så som rekreation- och avkopplingsytor. Dagens bestämmelser och rekommendationer underlättar inte en funktionsintegrering. Som det ser ut i …
… vikt vid stadens gestalt, men för ingen direkt diskussion om hur ett vitalt stadsliv ska göras möjligt. Kriers urbanism handlar om symbolisk form snarare än användningen av rummet. Söderlind och Marcus, däremot, tar ett steg längre och funderar över hur staden fungerar, såväl …
… med varandra. En hållbar stadsuteckling innebär att planera för ett blandat stadsliv. En god stadsstruktur tillåter förändring och därför är funktion underordnad placering och utformning. Det måste finnas en mångfald såväl i området som i byggnaderna. Underlaget för ett publikt …
… hållbar stadsutveckling innebär att man måste planera för ett rikt och blandat stadsliv. Man måste planera in platser med andra kvalitéer så som rekreation- och avkopplingsytor. Dagens bestämmelser och rekommendationer underlättar inte en funktionsintegrering. Som det ser ut i …
… vikt vid stadens gestalt, men för ingen direkt diskussion om hur ett vitalt stadsliv ska göras möjligt. Kriers urbanism handlar om symbolisk form snarare än användningen av rummet. Söderlind och Marcus, däremot, tar ett steg längre och funderar över hur staden fungerar, såväl …
