Uppsatser om skollag

455 uppsatser · sida 24 av 31

Vad har du i läxa?

En studie om en läxas väg från lärare till elev och vårdnadshavare.

Examensarbete, grundnivå · Högskolan Väst

… att läxan har en etablerad plats i skolan utan att varken Lgr 11 eller skollagen nämner läxan som ett arbetssätt för att nå målen (ibid.). Syfte:I vår studie har vi valt att belysa en specifik läxas innehåll från tre olika perspektiv pedagogens, elevens och vårdnadshavarens …

Implementering av Lgr11

En komparativ studie av implementeringsarbetet på kommunalnivå i ett svenskt län.

Examensarbete, avancerad nivå · Uppsala universitet

… med att förtydliga läroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger på huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna på varje enskild skola och …

En jämförande studie av efterfrågan på kollektivtrafik

Empiriska bevis från Stockholms och Västra Götalands län

Kandidatuppsats · Umeå universitet

… skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, så som skollag och läroplan, som skolan har undersöker jag utifall lärare, specialpedagoger och rektorer har en strävan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att särskilt stöd skall erhållas i …

Får inte jag vara med?

Studie kring inkludering av dyslektiker

Kandidatuppsats · Högskolan i Halmstad

… skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, så som skollag och läroplan, som skolan har undersöker jag utifall lärare, specialpedagoger och rektorer har en strävan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att särskilt stöd skall erhållas i …

Uppsökande flickor och undvikande pojkar?

Studie- och yrkesvägledares upplevelser av vägledning av pojkar i grundskolan.

Kandidatuppsats · Stockholms universitet

Studie-och yrkesvägledning är något som enligt skollagen alla elever utom förskolebarnska erbjudas för att kunna göra väl underbyggda framtidsval. Skolans vägledningska även vara frivillig, vilket innebär att det ofta är elevernas eget ansvaratt söka upp vägledaren för att få …

Diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet

Några rektorers uppfattningar om ansvar och organisation för elever med diagnos

Kandidatuppsats · Linnéuniversitetet

… skolans kultur, arbetssättets organisering, ekonomiska faktorer och den nya skollagen var faktorer som i ett komplext förhållande påverkar hur diagnosen används i verksamheten. Rektors syn på sitt ansvar, samarbete och kommunikation var också ramfaktorer som påverkar hur …

SKOLAN SOM ARENA FÖR FYSISK AKTIVITET

En studie om skolans betydelse för att motivera fysiskt inaktiva elever till att vara fysiskt aktiva.

Kandidatuppsats · Högskolan i Halmstad

… svar och tidigare forskning, visar att det finns motstridigheter mellan skollag, styrdokument och skolverksamhet. Lagar och dokument kräver något som inte är förenligt med de praktiska villkor som råder ute i skolverksamheten.

EN SKOLA FÖR ALLA

- En studie i hur mångfald tas till vara av pedagoger i dagens skola

Kandidatuppsats · Högskolan i Halmstad

… svar och tidigare forskning, visar att det finns motstridigheter mellan skollag, styrdokument och skolverksamhet. Lagar och dokument kräver något som inte är förenligt med de praktiska villkor som råder ute i skolverksamheten.

Skolan som social arena?

En studie om den levande sociala gemenskapen på två skolor

Högskoleuppsats · Umeå universitet

… gemenskap samt att undersöka hur pedagoger och rektorer uppfattar och tolkar skollagens och läroplanens direktiv om detta uppdrag. Utgångspunkten i undersökningen ligger i kvalitativa intervjuer med pedagoger och rektorer från två högstadieskolor. Vid intervjuerna undersöks hur …

Uppdraget är inget vi hittar på

En undersökning om pedagogers tolkning kring fritidshemmets uppdrag

Kandidatuppsats · Högskolan i Jönköping

… utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation står inskrivet i skollagen. Dock finns inga närmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebär. Vår studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem …

Talradsmetoden- en bortglömd metod?

Högskoleuppsats · Högskolan i Gävle

… på tre arenor. Dessa arenor är forskning om mobbning, läroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lärarvikarier. Studien utgår ifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där man menar att språket konstruerar vår bild av världen och inte endast ”avbildar den som den är” …

Destruktiva maktrelationer mellan lärare och elever

En kritisk diskursanalys av fenomenet mobbning med särskilt fokus på asymmetriska maktrelationer mellan lärare och elever

Magisteruppsats · Stockholms universitet

… på tre arenor. Dessa arenor är forskning om mobbning, läroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lärarvikarier. Studien utgår ifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där man menar att språket konstruerar vår bild av världen och inte endast ”avbildar den som den är” …

Rätten till stöd för barn med funktionsnedsättningar

Om tilläggsbelopp enligt skollagen

Examensarbete, avancerad nivå · Uppsala universitet

Den här studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lärare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frågeställning var även att ta reda på hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom …

Små barns möte med ipad

En studie om lärande och kommunikation mellan yngre förskolebarn och ipad

Kandidatuppsats · Högskolan i Gävle

… En förklaring till dessa kvalitetsskillnader är att det enligt skollagen finns en stor frihet för den enskilda skolan att själv bestämma över innehållet och organiseringen av skolans studie- och yrkesvägledning. Tydligare riktlinjer för hur skolans studie- och yrkesvägledning …

Studie- och yrkesvägledares yrkesidentiteter

En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolan

Masteruppsats · Stockholms universitet

… En förklaring till dessa kvalitetsskillnader är att det enligt skollagen finns en stor frihet för den enskilda skolan att själv bestämma över innehållet och organiseringen av skolans studie- och yrkesvägledning. Tydligare riktlinjer för hur skolans studie- och yrkesvägledning …