79 uppsatser · sida 2 av 6
… mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades …
En kort överblick över våra viktigasteindustrimetaller och deras bildningssätt
… mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades …
En granskning av skogscertifieringen FSC som ideologi och dess kompromisser
… mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades …
En artikelserie om människans relation till skogen ur ekologiska, ekonomiska, juridiska och själsliga perspektiv
… i skogsfabriken" kan du läsa om hyggesfritt skogsbruk och i "Tillsynslucka i Skogsvårdslagen" får du veta varför den som inte tar miljöhänsyn vid en avverkning slipper straff.
en plats för både skogsföryngring och människors rekreation
… lägen. Historiskt har det skett många förändringar inom skogsindustrin och skogsvårdslagen har ändrats ett antal gånger. Förr var det hyggesfria skogsbruket det som var vanligast till skillnad mot idag där trakthyggesbruket dominerar. Många myndigheter är överrens om att den …
… rinner genom svensk skogsmark. Detta kräver stor hänsyn och god planering. När skogsvårdsåtgärder sker i närheten av vattendrag ska normalt en skyddszon lämnas kring vattendraget. Dels hindras maskinerna från att köra för nära vattendraget och dels ger skyddszonen vattendraget …
… med tillfredsstallande resultat i sodra Sverige. Studien utfordes pa Asa skogsvårdsgård ägd av skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs Ian. Fastigheten ar belagen strax soder om Asa ca 30 km norr om Växjö. En pilotstudie har tidigare utforts i Vilhelmina (Holmgren & Thuresson 1995 …
en fallstudie på MoDo Skog AB, Örnsköldsviks förvaltning
… representerar den typ av skogsutnyttjande som blir resultatet när endast skogsvårdslagens minimikrav uppfylls. De två naturvårdsprogramm en tar extra hänsyn till den biologiska mångfalden (större naturhänsyn än lagen kräver). I dessa båda alternativ utnyttjas självföryngring och …
en uppföljning relaterad till SÖDRAs miljömål, FCS's kriterier och svensk skogspolitik
… på 50 miljoner kronor. Konceptet med grön plan är ursprungligen skapat av skogsvårdsorganisationen, men SÖDRA är först med att producera gröna planer i stor skala. De gröna planerna skall enligt projektets syfte "ge SÖDRAs medlemmar ett verkningsfullt redskap for …
utveckling av system för överföring av GPS-data till ett GIS och presentation på Internet
Detta arbete är utfört på uppdrag av Skogsvårdsstyrelsen i Vindeln inom ramen för EU’s miljöfond LIFE. Detta projekt ska bl.a. leda till bättre samverkan mellan olika brukare av skogen. Datorstöd är ett av medlen till samverkan. Det här examensarbetet var ämnat att lösa två …
Skogsvårdsorganisationen startade en rikstäckande utbildningskampanj under 1999 kallad Grönare Skog. En viktig del av kampanjen utgjordes av de demon strationsområden som planerades och färdigställdes under våren 1999. För de landskapsavsnitt där demonstrationsområdena förlades …
… bl.a. som besluts underlag vid tillståndsprövning. Även länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen samlar naturinformation i egna databaser som kommunen är intresserad av. För utsökning ur RON används en Visual Basic applikation med MapObjects som kartfönster. Men det finns inget …
de gotländska skogarnas historik, nuläge och framtid
Föreliggande rapport utgör underlag för Länsstyrelsen i Gotlands läns skogsvårdsfunktions skogliga länsprogram för perioden 2000-2010. Det skogliga länsprogrammet avser att belysa frågor som rör skogen och skogsnäringen i länet. En betydande del skall ägnas åt att beskriva …
en intervjuundersökning över enskilda skogsägares syn på kontakt- och informationssätt från skogliga organisationer och tjänstemän samt en jämförelse med skogsinspektorer på Södra
… har kontakt med någon inom skogsägarrörelsen och var tredje har kontakt med Skogsvårdsstyrelsen. En fjärdedel uppger att de har kontakt med skogliga tjänstemän 1-2 gånger per år och nästan lika många har kontakt mer än 7 gånger per år medan 27 procent aldrig har kontakt. I …
… satellitbilder var för sig och tillsammans med den bakgrundsinformation skogsvårdsstyrelsen har i GIS applikationen 'Kotten', i projektet benämnd 'bakgrundsinformation', kan användas för att: a) hitta ungskogsbestånd med en medelhöjd mellan 1-4 m, b) en korrekt arealavgränsning …
