Sök:

Sökresultat:

46 Uppsatser om Skatteplanering - Sida 1 av 4

Bör Sverige beskatta inkomster från utländska dotterbolag?

I denna uppsats utreds om Sverige bör beskatta inkomster från svenska aktiebolags utländska dotterbolag. De beskattningsalternativ som utreds är beskattning av utdelning från utländska dotterbolag samt löpande beskattning av moderbolagen för dotterbolagens inkomster. Frågan utreds utifrån frågor om Skatteplanering, ekonomiska överväganden, praktiska och administrativa överväganden samt förenlighet med EU-rätten..

Internets effekt på skatteplanering : en fallstudie

We have seen a revolution in the area of communication on a worldwide scale. We begin talking about terms as globalisation, integration and deregulation of the financial market. Companies have been tax planning for decades, the questions is if Internet has made an increase of companies than uses tax planning and which roll Internet plays. It is hard to really pinpoint all the effects of the Internet because of the relatively new area of research. This thesis will take various factors under study such as globalisation, development of the offshore industry and the fight against harmful taxation by the OECD and other organisations in order to describe the effects of Internet.

Ränteavdrag : En analys av förslag till effektivare ränteavdragsbegränsningar

Huvudregeln inom svensk skattera?tt a?r att ra?nteutgifter ska dras av inom inkomstslaget na?- ringsverksamhet. Fo?r ett antal a?r sedan uppma?rksammade Skatteverket ett fo?rfarande da?r internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsra?tten i ett Skatteplanerings ha?nse- ende. Ho?ga vinster i svenska bolag flyttades genom ho?ga ra?ntor pa? interna la?n till bolag i la?gbeskattade la?nder.

Förskingring och stöld : Avdragsrätt för företaget och ett sätt att erhålla skattefri ersättning för den anställde

Det är vanligt förekommande att företag drabbas av förlust på grund av att en anställd förskingrar eller stjäl, även om få fall anmäls. Förlusten av egendom innebär en kostnad för företaget men också en intäkt för den anställde. Det råder dock osäkerhet om hur kostnaden ochintäkten skall behandlas skatterättsligt. Om företaget medges avdrag för förlusten och den anställde inte skall beskattas för den brottsliga intäkten kan det finnas risk för Skatteplanering.Det är också osäkert om den lagstiftning som finns gällande förlust av kontanta medel även gäller för annan egendom. Syftet med uppsatsen är att utreda företagets avdragsrätt och beskattningskonsekvenser för den anställde.

Arvs- och gåvoskatt: konsekvenserna av avskaffandet

Syftet med denna uppsats har varit att utröna konsekvenserna av arvs- och gåvoskattelagens avskaffande. Genom användandet av traditionell juridisk metod har det visat sig att avskaffandet har lett till såväl inkomstskatterättsliga konsekvenser som civilrättsliga konsekvenser. Avskaffandet har lett till frågan om huruvida bouppteckningar skall upprättas i fortsättningen, vem som skall registrera dessa och hur värderingen skall ske. När det gäller generationsskiften så kommer avskaffandet främst att gynna småföretagen som tidigare inte klarat av den likviditetsbelastning som arvs- och gåvoskatten inneburit. Det har dock också visat sig att avskaffandet av arvs- och gåvoskatten som främst motiverades av orättviseskäl på grund av de goda möjligheterna att genom Skatteplanering minska skatten har medfört att möjligheterna till att minska andra skatter genom Skatteplanering ökat.

Skatteplanering vs. den optimala kapitaliseringsgraden

This thesis deals with the legislative problem of thin and thick capitalization of subsidiary companies situated abroad. This kind of companies are often used for tax planning purposes, as means for transferring company profit from a high tax state to a low tax state. Today, the legislative flora around the world mainly focuses on the question"how low/high can the capitalization level of the company be, before thin/thick capitalization can be considered to be at hand?". Instead, this thesis raises the question"how far from the optimal capitalization rate is a probable capitalization level for a company, and can this be an alternative approach to legislation?".

Internets effekt på skatteplanering - en fallstudie

We have seen a revolution in the area of communication on a worldwide scale. We begin talking about terms as globalisation, integration and deregulation of the financial market. Companies have been tax planning for decades, the questions is if Internet has made an increase of companies than uses tax planning and which roll Internet plays. It is hard to really pinpoint all the effects of the Internet because of the relatively new area of research. This thesis will take various factors under study such as globalisation, development of the offshore industry and the fight against harmful taxation by the OECD and other organisations in order to describe the effects of Internet.

Det mest effektiva sättet att lyfta kapital ur fåmansaktiebolag : Med fokus på 3:12 reglerna

Till följd av att Skatteverket hade uppmärksammat problematiken med Skatteplanering med ränteavdrag, så kallade räntesnurror, infördes de första svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna för koncerninterna lån för företag i intressegemenskap år 2009. Dessa regler var inspirerade av motsvarande ränteavdragsbegränsningsregler i Nederländerna. På grund av att Skatteplaneringen fortsatte, utvidgades de svenska ränteavdragsbegränsningsreglernas tillämpningsområde år 2013. Det har dock visat sig att på grund av nuvarande utformning och tillämpningsområde av 2013 års svenska regler, medför reglerna både tillämpningsproblem och fortsatt Skatteplanering. Denna uppsats syftar till att undersöka utfallet av att införa liknande regler som nederländska ränteavdragsbegränsningsregler i Sverige, i nuvarande svenska ränteavdragsbegränsningsreglers ställe, för att analysera vilket av dessa regelverk som bäst uppfyller ändamålet med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna.

Genomsyn i rättstillämpningen : Rätt skatt på rätt sätt?

Problemformulering: Vad är genomsyn och hur ser utvecklingen och tillämpningen av genomsyn ut? Vad talar för respektive emot användningen av olika genomsynsresonemang? Är tillämpningen av genomsynsprincipen ett lämpligt sätt att komma tillrätta med skatteundvikande förfaranden, eller finns det andra sätt som framstår som mer passande och ändamålsenliga? Mitt syfte med denna magisteruppsats är att redogöra för och diskutera vilka omständigheter som kan tänkas föranleda att genomsyn tillämpas i svensk skatterätt. Jag har även för avsikt att resonera kring vilka skäl som talar för respektive emot en tillämpning av genomsynsprincipen. Dessutom kommer jag att kort beskriva alternativa sätt att komma tillrätta med icke önskvärd Skatteplanering, samt vad som enligt min mening skulle kunna ändras vid tillämpningen av genomsyn om detta skulle framstå som motiverat. Avslutningsvis är min ambition att diskutera och ta ställning till om genomsyn överhuvudtaget kan anses vara förenligt med svenska rättsgrundsatser.

Nederländska ränteavdragsbegränsningsregler i Sverige?

Till följd av att Skatteverket hade uppmärksammat problematiken med Skatteplanering med ränteavdrag, så kallade räntesnurror, infördes de första svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna för koncerninterna lån för företag i intressegemenskap år 2009. Dessa regler var inspirerade av motsvarande ränteavdragsbegränsningsregler i Nederländerna. På grund av att Skatteplaneringen fortsatte, utvidgades de svenska ränteavdragsbegränsningsreglernas tillämpningsområde år 2013. Det har dock visat sig att på grund av nuvarande utformning och tillämpningsområde av 2013 års svenska regler, medför reglerna både tillämpningsproblem och fortsatt Skatteplanering. Denna uppsats syftar till att undersöka utfallet av att införa liknande regler som nederländska ränteavdragsbegränsningsregler i Sverige, i nuvarande svenska ränteavdragsbegränsningsreglers ställe, för att analysera vilket av dessa regelverk som bäst uppfyller ändamålet med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna.

Regeringsrättens tolkning av skattelag : RÅ 2010 ref. 11 ur ett rättssäkerhets- och effektivitetsperspektiv

I januari 2010 fastställde Regeringsrätten i RÅ 2010 ref. 11 fem förhandsbesked från Skatterättsnämnden rörande tolkningen av bestämmelsen i 57 kap. 4 § 1st 1 p. IL som avgör när aktier i ett fåmansföretag är kvalificerade så att särskild beskattning ska ske av utdelningar och kapitalvinster. Med hjälp av bestämmelsens ordalydelse och det syf-te regeln hade när den ursprungligen infördes gjorde Regeringsrätten bedömningen att såväl överlåtande som övertagande företag kan drabbas av att aktierna blir kvalificerade på grund av att samma eller likartad verksamhet bedrivs.

Fastighetspaketering - risker och möjligheter

Arbetet behandlar möjligheten att avyttra fastigheter utan beskattning genom reglerna om underprisöverlåtelser och näringsbetingade andelar. Centrala frågor som behandlas är när andelar är lagertillgångar enligt reglerna i 27 kap. och 17 kap. IL samt hur kapitlen förhåller sig till varandra. Vidare analyseras frågan om betydelsen av skatteflyktslagen vid avyttring av tillgångar genom användandet av reglerna om underprisöverlåtelser och näringsbetingade andelar..

Skatteflyktslagen - i behov av förändring?

Uppsatsen behandlar skatteflyktslagen ingående och en definition av begreppet skatteflykt presenteras. Även begreppen skattefusk och Skatteplanering bearbetas. Vidare nämns metoden genomsyn då den är ett alternativt sätt att angripa skatteflyktsförfaranden på.Uppsatsens syfte är att utreda vilka omständigheter som krävs för att skatteflyktslagen ska bli tillämplig samt om lagen är tolkningsbar. Om så inte är fallet utreds hur lagen kan omarbetas. Det framkommer att lagen går att tillämpa och tolka men svårigheter föreligger.

Kringgående av beskattning av förbjudna lån genom skatteplanering med utländska holdingbolag

Uppsatsens syfte är att mot bakgrund av införandet av 53 kap. IL och den s.k. X och Y- domen, analysera när ett lån från ett utländskt holdingbolag, kan omklassificeras till utdelning genom en tillämpning av principen om rättshandlingars verkliga innebörd. EU-domstolens dom i X och Y-målet föranledde att reglerna i 53 kap. IL ändrades och gjorde det möjligt för svenska privatpersoner att överlåta aktier till underpris till egna bolag i utlandet utan några omedelbara beskattningskonsekvenser.

Ökade dokumentationskrav avseende internprissättning : Betydande effekter för Skatteverket och företagen

Den 1 januari 2007 träder en formell skyldighet för internationella företag ikraft, att skriftligen dokumentera sin prissättning vid gränsöverskridande transaktioner inom en intressegemenskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för vilka effekter dessa nya dokumentationsregler kan väntas få för Skatteverket och de internationella företag som omfattas av reglerna. För att erhålla djupare kunskap om vilka effekter dokumentationskravet kommer att medföra valde vi att utföra intervjuer med tre skattekonsulter, en representant från ett företag som berörs, en representant från Skatteverket samt en representant från Finansdepartementet.I nuläget regleras internprissättningen för internationella företag genom armlängdsprincipen. Företagen är därför redan nu skyldiga att känna till om internprissättningen överensstämmer med denna princip, vilket i praktiken endast kan ske genom att en dokumentation upprättas. Uttryckliga dokumentationskrav medför därför små regelmässiga förändringar.Ingen lagstadgad skyldighet att upprätta dokumentation finns dock och många svenska företag har därför inte någon dokumentation för närvarande.

1 Nästa sida ->