Undervisning i dans
en intervjustudie om danslärares metoder
… institutionella krav som tjänsten krävde, oavsett om danslärarna arbetade med skapande skola projekt, frivilligverksamhet på kulturskola eller undervisade på gymnasieskolan.
312 uppsatser · sida 6 av 21
en intervjustudie om danslärares metoder
… institutionella krav som tjänsten krävde, oavsett om danslärarna arbetade med skapande skola projekt, frivilligverksamhet på kulturskola eller undervisade på gymnasieskolan.
I denna studie belyser vi hur pedagoger ser på bildskapandet i förskolor. Vi har intervjuat fem olika pedagoger som alla är utbildade förskollärare varav en av dem är utbildad ateljérista. För att undersöka området närmare har vi använt oss av öppna kvalitativa intervjuer …
en studie om lärarnas attityder till estetik iundervisningen
… Enligt respondenternas utsagor förknippas estetik med bild, musik, drama, skapande, sinnliga upplevelser och rörelse, vilka används för att skapa mening om kunskap och förståelse. Enligt Lindströms (2008) modell använder både förskollärarna och grundskollärarna sig mest av …
Rastverksamhet utifrån erfarenhets- och upplevelsebaserat, experimentellt och utforskande förhållningssätt
… på rasten samt synliggöra skolans utemiljö och olika områdens möjligheter för skapande av rastaktiviteter. Vår utgångspunkt i studien är en nulägesanalys som genomfördes i en intervju med tre verksamma fritidspedagoger och utifrån nulägesanalysen skapades syfte och mål …
en studie om vilken plats estetisk verksamhet har i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år
Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre …
Personalens roll för deltagarens självbestämmande
… verksamheternas utgångsläge och faktorer vilket kan vara gynnsamt i skapandet av framtida interventioner. Slutsatser som dras är att det finns behov av att öka användningen av proaktiva strategier i verksamheterna. Förutom medvetenhet och praktisk kunskap om hur arbetet ska …
… ett konstruktivt sammanhang. Den praktisk- produktiva kunskapen är inriktad på skapande och produktion, där den centrala tanken är att vårt handlande och vår förmåga till reflektion hänger samman. I fokus ligger därför själva utförandet och att försöka förstå syftet bakom en …
… är i en förändringsprocess vad gäller den pedagogiska rollen och innehållet på verksamheten med fokus på estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten återfinns inom förskolan samt hur det geografiska avståndet mellan aktörer …
En kvalitativ intervjustudie
… könsroller och att göra förskolan jämställd så blir de istället en del i skapandet av stereotypa könsroller och upprätthållandet av ojämställdhet i verksamheten. Forskning om verksamhetschefers syn på jämställdhetsarbetet i förskolan har dock inte uppmärksammats i samma mån …
intervju med åtta ridskolechefer
… genomförs det drygt fem miljoner ridtimmar på dessa ridskolor (SvRF 2014). Skapandet av gemensamma visioner är viktigt för att gynna utvecklingen och bidra till en långsiktighet inom ett företag (Senge 1995). SvRFs vision för den svenska ridskolan är att den ska vara …
En empirisk studie
… att de som har kunskapen om evidensen t.ex. lärare och forskare tar mer del i skapandet av vårdprogram, riktlinjer och rutiner i den kliniska verksamheten. Detta skulle kunna leda till att den kliniska verksamheten lättare kan tillämpa evidens i det dagliga arbetet. Nyckelord …
… gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre …
… gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre …
… gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre …
… gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre …