I denna uppsats undersöks Gurstenstenen, en småländsk Runsten från tidig vikingatid. Syftet är att granska tidigare läsningar och tolkningar och revidera dessa där det behövs, samt att utifrån en sannolik tolkning av inskriften säga något om dess sakliga bakgrund och syfte. Eftersom studien syftar till att läsa och förstå text utgår metoden från en beskrivning av läsandet som psykologisk process. I varje del av detta arbete har den mest sannolika lösningen valts utifrån en jämförelse med annat runmaterial. Resultatet innebär en nyläsning och -tolkning av en av inskriftens rader.

Earlier models that measured de facto harmonization of international accounting mainly used indices and other related statistical models. Those approaches do not account for the relative importance of individual balance sheet items or expense items being harmonized. This paper therefore proposes a different approach using Runsten?s (1998) permanent measurement bias model. That way it is possible to quantify the harmonization process by accounting for differences among companies.

I uppsatsen behandlas vad kultkontinuitet innebär och hur begreppet ska tolkas. Genom en jämförelse av förkristna teofora ortnamn och tidiga kyrkplatser undersöks kultplatskontinuiteten i Hälsingland mellan vikingatidens religion och kristendom. Även landskapets Runstenar granskas i syfte att finna kontinuitet mellan religionerna. Den sammantagna slutsatsen är att kultplatskontinuitet med en särskilt begränsad definition inte kan styrkas, utan endast bosättningskontinuitet. Runstenarna däremot uppvisar ett flertal tecken på kultkontinuitet..

This paper deals with U 150, a rune-stone raised by Jarlabanke, a wealthy man who lived in the 11th century. He raised about 7 rune-stones telling us that he made bridges, roads and was the owner of the whole of Täby. U 150 is carved with ornaments that seem to be a lot older than the other ornaments of the Jarlabanke stones that Jarlabanke raised for himself, while he still was alive.  It is argued that the rune-stone U 150 was in fact made by another man called Jarl Banke (not Jarlabanke), who was a Jarl in the 11th century and is mentioned on at least three rune-stones in the same area as the Jarlabanke rune-stones..

This essay deals with a picture-stone that was found in a pre Christian grave during the archaeological excavations of the Viking Age harbour and trading place at Fröjel parish, Gotland, in 1999. The stone is at least 100 years older then the male grave in which it was found. The picture-stone can be dated to  late 8th century or early 9th century, and the grave is probably from the late 10th century. One of the main questions in this essay is why the people of that time re-used an older picture-stone in a younger burial. I believe that the stone was reused as a grave-gift.

Löberöds gods beläget i sydvästra Skåne är ett slott med månghundraåriga anor. Dess historia med framförallt den tidigare parkmiljö och influenserna från Europa med engelsk karakteristik parkmiljö har behandlats i detta arbete. Bakgrunden till arbetet är en förundran över det ståtliga godset som både innehade och innehar ett orangeri, alléer och ett tempel, med trädgårdarna och parker.I den närmast tillgängliga litteraturen beskrivs parkmiljön endast korta noteringar som att ?parken byggdes ut? eller ?parken var enastående?. Ingenstans fanns det att läsa om parken eller trädgårdarnas utformning.