Ingen sammanfattning krävdes i denna uppsats..

Uppsatsen behandlar två av de gränsdragningsproblem som återfinns i 25 § RevL. Syftet är dels att utreda gränsdragningen mellan verksamhet med naturligt samband och sidoverksamhet, dels gränsdragningen mellan tillåten och otillåten sidoverksamhet. Fokus ligger främst på den senare gränsdragningsproblematiken. Inledningsvis definieras begreppet Revisionsverksamhet som spelar en central roll för uppsatsen. Framförallt presenteras hur den legala definitionen påverkar gränsdragningsproblemen.

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motåtgärder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillräckligt, så ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn får ägna sig åt är Revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall även sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband är sådan verksamhet som ryms inom revisorns kärnkompetens.Trots att inga förbud längre finns i lagen, så är vissa verksamheter inte tillåtna.

Revisorsprofessionen har funnits under flera hundra år. Under senare år påstås revisorstjänstens karaktär dock ha förändrats. Rådgivning har blivit en större del av revisorns tjänsteutbud. Efter skandaler i stora företag, till exempel Enron, ifrågasattes revisorns roll och ställning med fokus på revisorns oberoende och medverkan i bolagsbeslut. Diskussionen resulterade i diverse utredningar vilka lett fram till den oberoendereglering som finns idag.

Revisorns oberoende är ett primärt villkor för trovärdigheten på det granskade materialet gällande bolags ekonomiska information. I Sveriges revisorslag har en analysmodell lagfästs för att styrka revisorns oberoende och i förlängningen förtroendet. I dagsläget finns ett lagförslag från justitiedepartementet. Ett försök att ytterligare stärka revisorns oberoende görs genom att föreslå ett förbud av kombiuppdrag. Kombiuppdrag innebär att revisionsbyrån tillhandahåller klienterna revision i kombination med konsultation.

Människor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i många länder, vilket har medfört högre krav på företags interna kontroll jämfört med tidigare. Ett ramverk som fått stor spridning och internationellt erkännande är COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det växt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssäkrar de tjänster de säljer.

Människor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i många länder, vilket har medfört högre krav på företags interna kontroll jämfört med tidigare. Ett ramverk som fått stor spridning och internationellt erkännande är COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det växt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssäkrar de tjänster de säljer.

Revisorns oberoende vid revisionsuppdraget är en grundläggande förutsättning för att skapa trovärdighet åt det granskade bolagets ekonomiska information. Idag erbjuder revisionsbranschen sina klienter en mängd tjänster utöver lagstadgad revision. Statistik från år 2001 visar att 35 procent av branschens nettoomsättning härrör sig från redovisnings- och bokföringstjänster. När revisionsbyrån tillhandahåller klienterna revision i kombination med konsulttjänster uppstår ett så kallat självgranskningshot. Självgranskning innebär att revisorn, eller någon annan i den revisionsgrupp där han eller hon är verksam, vid rådgivning som inte utgör Revisionsverksamhet har lämnat råd i en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget.

Revisorns oberoende vid revisionsuppdraget är en grundläggande förutsättning för att skapa trovärdighet åt det granskade bolagets ekonomiska information. Idag erbjuder revisionsbranschen sina klienter en mängd tjänster utöver lagstadgad revision. Statistik från år 2001 visar att 35 procent av branschens nettoomsättning härrör sig från redovisnings- och bokföringstjänster. När revisionsbyrån tillhandahåller klienterna revision i kombination med konsulttjänster uppstår ett så kallat självgranskningshot. Självgranskning innebär att revisorn, eller någon annan i den revisionsgrupp där han eller hon är verksam, vid rådgivning som inte utgör Revisionsverksamhet har lämnat råd i en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget.

En oberoende ställning är en förutsättning för att bedriva Revisionsverksamhet. En revisor konfronteras dagligen inför ställningstaganden som kan påverka dennes oberoende. Revisorns arbete utgörs idag av revision samt fristående rådgivning, en kombination som kan medverka till att hota revisorns oberoende. De små revisionsbyråernas klienter består till största delen av små företag, ett klientel som i stor utsträckning efterfrågar fristående rådgivning. Syftet med denna uppsats var att undersöka och analysera hur revisorer verksamma vid små revisionsbyråer upplever och verkar för att säkerställa oberoendet samt att kartlägga revisorernas åsikter om dagens och framtida utveckling inom oberoendet.

En revisor som vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar de bolag han reviderar är skadeståndsansvarig. Det ansvar som föreligger vid ett skadestånd kan delas upp mellan revisorsansvar och konsultansvar. För den verksamhet som faller under begreppet Revisionsverksamhet måste revisorn teckna en ansvarsförsäkring. Utbudet på den obligatoriska ansvarsförsäkringen är begränsat. Utöver ansvarsförsäkringen kan en tilläggsförsäkring tecknas för det som faller utanför Revisionsverksamheten.

Som en följd av de ekonomiska och politiska reformerna på 1990-talet i Ryssland utökades möjligheterna för internationell handel och samarbete mellan Ryssland och andra länder. När länder med olika nationella revisionssystem börjar samverka på en internationell marknad förekommer kommunikations- och förtroendeproblem, vilka kan lösas genom tillämpning av ett dubbelt revisionssystem: nationellt och internationellt. De ryska lagarna om Revisionsverksamhet ? 307-?3 7§ och ? 208-?? föreskriver vilka företag som är revisionspliktiga enligt båda standarderna. Det finns dock företag som inte är revisionspliktiga, men som frivilligt väljer att ha sin verksamhet reviderad.

En revisor tvingas inför varje uppdrag ta ställning till huruvida oberoendet kan vara hotat. Idag görs detta med analysmodellen, men det har inte alltid varit så. Den är ett resultat av redovisningsskandalerna i början av 2000- talet, då revisorns oberoende var starkt ifrågasatt. Vilka faktorer finns idag för att undvika dessa skandaler? Detta ville vi ta reda på genom följande problemformulering: ?vilka faktorer kan stärka revisorns oberoende??.

Valet av problemområdet bygger på det fokus som har riktats mot revisorns oberoende under de senaste åren allteftersom revisorer har olika funktioner i dagens företag. Revisorn erbjuder utöver revision granskning och rådgivning inom bland annat redovisning, skatt och juridik. Risken är stor att revisorn förlorar sin oberoende ställning genom konsultverksamheten. Risken uppstår då det blir svårt att urskilja vad som anses vara acceptabel revisionsnära konsultation och vad som anses utgöra ett hot mot oberoendet och svårare att urskilja. Problemet har uppmärksammats efter redovisningsskandalerna i USA.