Det finns många så kallade dokusåpor, eller Realityserier som vi kommer kalla dem i denna rapport, på teve. Från 1995, året då Realityserien kom till Sverige i och med sändningen av ?The Real World Stockholm?, har antalet produktioner inom realitygenren ökat kraftigt. När vi i höstas gjorde en förundersökning gällande Realityserier (?Den redigerade verkligheten ? en studie i Realityseriers berättarteknik?) fann vi att radiomediet inte alls hade samma utbud inom realitygenren som teve har.

I denna uppsats undersöker jag frågor som ställs i redigeringsarbetet av en Realityserie.Denna undersökning ägde rum på redaktionen av Husdrömmar som produceras avSveriges Television (SVT) i Malmö. Uppsatsen tar upp tidigare forskning kringbegreppet reality och dess historia. Detta följs av ett stycke där olika teorier angåendetrovärdighet läggs fram.Baserat på den egna produktionen, som består i att redigera ihop olika sekvenser avett redan inspelat avsnitt, presenteras iakttagelser jag gjort i rollen som redigerare.Flera av frågorna som jag ställts inför handlar om det etiska perspektivet iframställningen av medverkande vilket diskuteras även med medarbetarna påredaktionen..

Detta är en kvalitativ och delvis kvantitativ studie med syftet att analysera konsumistiska tendenser i den amerikanska Realityserien The Hills utifrån Zygmunt Baumans teorier om konsumtion och konsumism. Frågeställningen lyder: manifesteras en konsumistisk livsstil i The Hills och i så fall hur? Av de drygt 100 avsnitt som finns av The Hills valde vi 18 stycken, tre avsnitt per säsong, att analysera. Analysmetoden inspireras av bland annat Susanna Hornig Priests bok Doing media research: an introduction om kvalitativ innehållsanalys och vi har sedan använt oss av delar från de olika teoriavsnitten. I vår kvantitativa analys har vi använt oss av en tabell som visar hur många minuter och sekunder per avsnitt som spenderas i en viss miljö. I slutdiskussionen diskuterar vi fritt kring The Hills och hur konsumtion och konsumism yttrar sig i serien.

The purpose of this thesis is to examine how power structures concerning gender and sexuality emerge through the use of language in the Swedish reality show Paradise Hotel. Of particular interest is the representation of heterosexual relations in the show. Because of its interest in the relationship between power, gender and sexuality, the thesis is based on theories from gender and discourse studies. The specific theories referred to are Michel Foucault?s understanding of power, stereotypes according to Stuart Hall, Yvonne Hirdman?s gender system and contract theory, Judith Butler?s heterosexual matrix and R.W.

Problem: Underhållningsutbudet i TV ökar och televisionens möjligheter att stimulera till debatt och fungera som kunskapskälla riskerar att försvagas. Paradise Hotel, en så kallad Realityserie, sändes flitigt i TV4 under våren 2005. Detta program och dess deltagare får stort offentligt utrymme medan många andra program, människor och idéer utesluts från televisionen.Syfte: Vårt syfte är att undersöka Paradise Hotels framställning av genuskategorier och kroppsideal samt att urskilja vilka kulturella mönster som genomsyrar programmet. Vårt syfte är också att diskutera vad Paradise Hotel och TV4:s allt mer underhållningsinriktade programutbud kan tänkas innebära för medborgarnas deltagande i det offentliga livet.Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ dokumentanalys och litteraturstudier. Vårt empiriska material består av tio avsnitt av Paradise Hotel samt material från seriens officiella hemsida.