88 uppsatser · sida 1 av 6
… och morfologiska data (längd och vikt) samlades in i syfte att bestämma vilka populationer de härstammade ifrån. Fångster av sill är så gott som alltid av blandat ursprung eftersom individer bara samlas i de populationer de stammar ifrån vid den tid på året då det är dags för …
… som vilda djur har, rätt viltbeteende, något som kan leda till att vilda populationer dödar utplacerade individer. De kan sakna färdigheter inom födosökande eller avsaknad av rädsla för rovdjur som leder till att de blir ett lätt byte, detta gäller även brist på rädsla för den …
… För att studera om känsligheten mot herbicider hade minskat hos blåklintspopulationerna samlades fröer in för att testas i ett växthusexperiment. Syftet med experimentet var att undersöka känsligheten hos fem populationer av blåklint mot en ALS-inhibitor. För att undersöka …
… en art är en population organismer som är reproduktivt isolerade från andra populationer. De evolutionära processerna som leder till bildandet av nya arter delas upp beroende på vilken geografisk skala de utspelar sig i. Den allopatriska modellen som är den mest vedertagna …
… forskning kring risken för spridning av transgener från grödor till vilda populationer. För att en transgen ska kunna etableras i en vild population så måste tidiga generationer av hybrider överleva för att kunna återkorsas upprepade gånger med den vilda arten, det gör att det …
… frön insamlade på Färöarna under september 2000. Insamlingen utfördes från 19 populationer och från 2<N<27 individer. Isozymstudien, N=55, 15 pop., visade på två alleler för båda enzymsystemen. De båda enzymsystemen föreföll även vara kopplade då frekvenserna för pgm-2 och gpi-1 …
… i hela världen en låg genetisk variation men man harsett att det i små populationer, som den i Sverige, går att återfå en viss variation genomavelsprogram med individer från andra populationer, som Grönland. Ett annat problem för enlite population som den svenska är demografisk …
en utsikt för svenska förhållanden
Populationerna av både vildsvin (Sus scrofa) och varg (Canis lupus) ökar i Sverige. Då deras utbredningsområden först nyligen har börjat överlappa finns i det närmaste inga data på vargars predation på vildsvin i Sverige. Då detta är av intresse för den framtida debatten kring …
… sista del fråga som jag ställer lyder:Finns det skillnader i de undersökta populationerna som inte går att härleda till MHS respektive FHS tillhörighet?Inom de undersökta populationerna föreligger det flera olika signifikanta skillnader som inte går att härleda till …
… och immunokompetens hos män. Oklarhet råder huruvida detta gäller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick därför välja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrån maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive låg …
… för att få en tillfredsställande mängd data för att kunna uttala sig om de två populationerna. Enkäten är utarbetad utifrån tidigare forskning samt i samråd med handledare. Data har samlats in och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS 19. Resultat: Man besökte skogen …
En kvantitativ studie på regionala skillnader i upplevelsen av skog och mark
… för att få en tillfredsställande mängd data för att kunna uttala sig om de två populationerna. Enkäten är utarbetad utifrån tidigare forskning samt i samråd med handledare. Data har samlats in och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS 19. Resultat: Man besökte skogen …
… hundar. Eftersom viruset har hög dödlighet slår det hårt på numerärt små populationer av vilda djur. Man har sett flera utbrott av sjukdomen hos de utrotningshotade arterna afrikanska vildhund, Lycaon pictus, och etiopisk varg, Canis simensis, och viruset kan utgöra ett hot för …
… och immunokompetens hos män. Oklarhet råder huruvida detta gäller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick därför välja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrån maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive låg …
… dock inte uteslutas att det finns skillnader i postprandiell respons hos andra populationer, vid annan dos eller kombination av flerom?ttade fetter.
