124 uppsatser · sida 4 av 9
… i en stad. En stad bör planeras för alla, alla har lika rätt att vistas i ett offentligt rum utan att behöva känna sig utelämnade. En stad bör planeras för en god social kontroll, dvs. människor i rörelse som kan se och höra om något sker med en annan individ. Den sociala …
hur den upplevs och åtgärdas
… i en stad. En stad bör planeras för alla, alla har lika rätt att vistas i ett offentligt rum utan att behöva känna sig utelämnade. En stad bör planeras för en god social kontroll, dvs. människor i rörelse som kan se och höra om något sker med en annan individ. Den sociala …
… för fler människor införs. Planförslaget har även sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, främst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré också syftat till …
… för fler människor införs. Planförslaget har även sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, främst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré också syftat till …
This bachelor’s thesis examines the ideas behind the phenomenon art exhibitions in public libraries. My interest is to see if and how the art exhibitions can support the libraries in being a public sphere in Jürgen Habermas? sense, open for all citizens and their opinions. My …
… är att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrån platsens roll som offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta Stortorget med dess närmaste omnejd, dock sätts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av …
utan bekymmer
… är att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrån platsens roll som offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta Stortorget med dess närmaste omnejd, dock sätts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av …
om människors sociala mönster och deras rumsliga förutsättningar i staden
Det offentliga rummet är så mycket mer än bara ett mellanrum. Det skapar ”liv mellem husene” som Jan Gehl har beskrivit det. Ett mänskligt liv som vi, blivande landskapsarkitekter och stadens planerare och utformare, kan måna om och välja att göra utrymme för. För ”livet” …
Newsmill som arena för debatt i en deltagardemokratisk process
… denna medborgarjournalistik med tillhörande debattflora representerade ett offentligt rum för debatt där en deliberativ diskussion mellan jämlikar kunde äga rum, eller om kritiken är befogad. Utifrån temat integration ville vi sedermera ta reda på om diskussionen har ändrat …
Mönster, reklam och egna uttryck i det offentliga rummet
… låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta. Mitt arbete består av två delar: I min …
en studie om hur anpassning till ett förändrat klimat med ökade vattennivåer kan integreras i gestaltningen av offentliga platser
… Därefter har vi sedan tillsammans påbörjat gestaltningen av ett offentligt rum. I förslaget har vi tagit hänsyn till befintlig bebyggelse, som har ett kulturhistoriskt värde, och låtit nya verksamheter ta plats i dem. För att skydda bebyggelse från översvämning utgår förslaget …
om begrepp och metaforer i planeringen
… Utifrån det synsättet kan slutsatsen dras: att hur vi talar om det offentliga rummet formar också dess fysiska gestaltning. Målet för denna uppsats har varit att studera de termer och begrepp som beskriver och konstruerar det offentliga rummet. Vilka är de termer och begrepp som …
en fallstudie om delaktighet och genusperspektiv i planeringen av Aktivitetsytan i Rosengård
… Aktivitetsytan till en större kontext behandlas kortfattat även ett annat offentligt rum som har skapats i delaktighet med medborgare ” Stapelbäddsparken i Västra hamnen. Genom jämförelsen undersöker jag uppsatsens tredje frågeställning ” vad som skiljer de båda …
en studie kring gestaltningen av kollektivtrafikens hållplatser i Göteborg
… hänsyn tas inte till att platsen även är en del av den täta stadens offentliga rum. Det vill säga, en yta där människor även valt att kollektivt vistas. Om hållplatsens tilläts präglas mer av de mänskliga behoven och i större utsträckning stimulera individens sinnen, jämte de …
ett gestaltningsförslag baserat på Jan Gehls teorier och metoder
… exempel på hur man som landskapsarkitekt kan applicera Gehls teorier på ett offentligt rum för att skapa goda förutsättningar för möten och sociala aktiviteter. Stadsrummets roll som mötesplats har under många årtionden fått ge vika för bilarnas intåg i staden, men i och med den …
