76 uppsatser · sida 3 av 6
Uppsats inom magisterprogram med ämnesbredd med inriktning mot fastighetsförmedling
… råder ifråga om gällande normer för redovisning och värdering. Pågående normgivningsprojekt inom bokföringsnämnden avser att ge ökad tydlighet. Från undersökningens empiriska del noteras att de större bolagen genomför en systematisk och periodisk värdering. Information från …
… som att det både gav eller inte gav förutsättningar för hälsosamtalet utifrån normgivningen och verksamheten. Mot bakgrund av studiens resultat visade det sig att skolhälsovården har en viktig uppgift i att tydliggöra sitt uppdrag för verksamhetsansvariga och etablera en dialog …
… Det som är den största skillnaden med RR 17 och IAS 36jämfört med tidigare normgivning är att här skall tillgångarna värderas till verkligt värde.Syfte: Att kartlägga de eventuella skillnader som införandet av RR 17 och IAS 36 har medförtför svenska fastighetsföretag. Vilka är …
… tillstymmelse till avmattning. Särskilt har influenserfrån den internationella normgivningen varit starkt påverkande. Bokföringsnämnden(BFN) arbetar just nu med ett projekt som innebär en förenkling av redovisningsreglerna,bland annat i samarbete med Skatteverket (SKV). Genom …
… redovisningsområdet i Sverige.År 2004 gjorde därför BFN ändringar inom sitt normgivningsområde och startade arbetetmed att utveckla det senare så kontroversiella K-projektet. Detta ska resultera i fyra nyaregelverk, där företagen har delats in i fyra olika kategorier efter …
… påverkas ständigt av den miljö ochomgivning som redovisningen befinner sig i. Normgivningsorganen IASB och FASBhärstammar från två olika redovisningstraditioner och har därmed utvecklat olika syn påredovisningens utformning. IASB och FASB har sedan år 2002 inlett ett samarbete …
En studie om hur enskilda näringsidkare har påverkats av de nya redovisningsreglerna
… Därför beslutade Bokföringsnämnden år 2004, att ändra inriktningen på normgivningen och började arbetet med K-projektet. Här delas företagen in i fyra olika kategorier (K1-K4) beroende på storlek och företagsform. Företagen kan till dess att alla de viktigaste delarna i …
… uppsatsen är att ta reda på hur revisionsbyråerna anpassar sig till det nya normgivningsprojektet. Vi syftar även till att jämföra de större med de mindre byråerna för att ta reda på vilka skillnader som finns. Den institutionella teorin tillsammans med legitimitetsteorin är en …
… regelverket IAS/IFRS som är ett mer omfattande regelverk än tidigare normgivning i Sverige. I och med regelverksbytet skall nu tilläggsupplysningarna i årsredovisningarna redovisas i en mer omfattande och precis mening. Införandet av IFRS 3 Rörelseförvärv resulterade till en …
År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även …
Avvikelser från allmänna redovisningsprinciper samt effekter på tolkning av årsredovisningar
År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även …
En studie om hur några finansiella nyckeltal påverkas av rekommendationerna i IAS 38 och FAS 2
… Standards Board, som är verksamt i USA. Rekommendationerna från dessa två normgivningsorgan skiljer sig åt, då de bland annat förespråkar två olika behandlingar av forsknings- och utvecklingskostnader. I vår uppsats gör vi en teoretisk omräkning av balans- och resultaträkningar …
Granskning av Statens Offentliga Utredning 2008:67
… organ och i synnerhet Bokföringsnämnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera ändringar som kan påverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen …
… ingår föreskrifter om skatt i det så kallade obligatoriska lagområdet och normgivningskompetensen kan därför inte delegeras av riksdagen. Utfärdandet av verkställighetsföreskrifter är däremot inget nytt inom den svenska skatteförvaltningen och har sin grund i 8 kap 13 § 1 pkt …
… transaktionen strider varken mot IASB:s föreställningsramar eller mot svensk normgivning.
