Kulturell mångfald i den svenska skolan
… genom att forma och anpassa eleverna till majoritetskulturens normer.
2 113 uppsatser · sida 53 av 60
… genom att forma och anpassa eleverna till majoritetskulturens normer.
… normativa delen av elevernas skriftspråk, alltså vilka språkliga regler och normer som eleverna behärskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmål än svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsområde är att det under vår …
… de observerade lärarna framförallt jobbar med sin miljöundervisning utifrån en normerande kunskapssyn som ofta utgår från läromedelsstyrda arbetsmetoder som i sin tur applicerar värderande åsikter på eleverna. I mina slutsatser kommer jag bland annat fram till att …
… speciellt eftersträvade i de studerade organisationerna. Att det är ”svenska normer och regler som gäller” samt att ”man måste anpassa sig till organisationens kultur” är något som somliga intervjuade har uttalat sig om. Även om många av informanterna uppger att …
… rätt attribut, följa trender och strömningar i samhället samt upprätthålla de normer för uppförande och uppträdande som ens sociala grupp förbinder med dem. Uppsatsen baseras också på teorier kring varumärkesexploatering. Differentierade socioekonomiska förutsättningar hindrar …
Lärares strategier för en meningsfull historieundervisning
… visar på en monokulturell historieundervisning baserad på historisk tradition, normer, styrdokument, läromedel och lärares inställning. Utgångspunkt har därför varit att lärarna försätts i en situation där undervisningen inte kan bli annat än monokulturell. Undersökningen visar …
Framställs detta i den svenska gymnasieskolansreligionsläroböcker?
… bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och …
… bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och …
… bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och …
… bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och …
… framställs som en negativ faktor i romanen. Det bibliska jämförandet visar på normernas negativa konsekvenser och styrka när människan inte kan få leva utifrån individuella egenskaper och behov. Samtidigt har viktiga nyanser av tillvaron blivit synliga genom dessa jämförelser …
En diskursanalys av mediernas konstruktioner av teknik och kön i informationssamhället Sverige
… samarbetar finns det skäl att tro att deras verklighetskonstruktioner normerar kvinnors och mäns relationer till teknik. Mediernas diskurser om teknik och kön har i textanalysen visat sig ge uttryck för en förståelse av teknik och kön som är både statisk och dualistisk. Detta …
… är indelade i tre avsnitt. I första avsnittet behandlas chefsideal och normer för ledarskap, och dess könsmärkning problematiseras. Hårda krav på prestationer och bemötande gäller för de kvinnliga ledarna när de mäts mot idealchefen. Andra avsnittet handlar om hur …
… grundläggande krav för en etisk fond och det skulle vara de internationella normerna, uteslutande kriterier och aktiv påverkan. Men vad en etisk fond innebär beror på innebörden i begreppet etik vilket det inte finns en unik definition av. Den rimligaste tolkningen blir således …
I det svenska samhället finns det många regler, normer och krav på hur individer skall se ut, vara och bete sig. Är någon avvikande från dessa kriterier kan personen ibland erfara att människors bemötande blir av en annan karaktär, än det bemötande som icke avvikande personer är …