Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av hur Aftonbladet skildrade Muslimer i samband medattentatet i Stockholm. Efter att ha utfört en kritisk diskursanalys med teoretiska bidrag ifrån Halloch Said, gick det att konstatera att bilden av Muslimer som Aftonbladet gav var positiv. Den skiljdesig nämnvärt ifrån den teoretiska utgångspunkten orientalismen, och även från tidigare forskningsom gav en betydligt mer negativ bild av Muslimer. I Aftonbladet har Muslimer fått stor plats attuttrycka sitt missnöje. Tidigare studier har snarare visat att tabloidpress begränsat detta utrymme.

Runtomkring i landet har det dagligen förekommit allt fler kommentarer kring Muslimer och islam. Muslimer och islam har blivit väldigt intensivt debatterat och är en del av mångas vardag idag. Syftet med detta arbete har därmed varit att komma fram till vilka attityder det finns och har funnits gentemot Muslimer och islam i Sverige under 2000-talet, utifrån forskarnas framställningar. Vi har även valt att undersöka varifrån dessa attityder kan tänkas komma enligt forskarna. I diskussionen har vi kort tagit upp hur attityderna kan påverka Muslimer.

Denna uppsats syftar till att ge en bild av förbundet Humanisternas debatt och porträttering av islam och Muslimer. Detta med hjälp av utländska ateister som även förekommit i förbundets egen tidskrift Humanisten. Mina frågeställningar är: Hur framställs islam och Muslimer av media och av förbundet Humanisterna? Vilken kritik har framförts av Humanisterna angående islam och Muslimer? Bidrar förbundet till en ökad schablonisering av islam och Muslimer? För att nämna kortfattat vad jag kommit fram till kan det sägas att Humanisterna, när de skriver om islam eller Muslimer, delvis är intoleranta i sin retorik. Den kritik som framförts mot förbundet är bland annat att de vill tvinga på en sekulär livsåskådning och att de tror dig ha ett slags monopol på sanningen.

Denna uppsats behandlar frågan kring fördomar, Muslimer och interaktion. Undersökningen sker genom en intervjuundersökning där respondenterna får svara på frågor som berör deras syn på Muslimer utifrån deras interaktionsnivå. Tidigare forskning säger att den socialt konstruerade bilden av Muslimer är negativ, och att den upprätthålls av samhället, däribland filmindustrin. Som ramverk för att undersöka detta används socialkonstruktivismen och kontaktteorin. Kontaktteorin, som introduceras av Gordon Allport, säger att interaktion mellan grupper minskar fördomar genom att grupperna interagerar som jämbördiga och med gemensamma mål.

Föreliggande uppsats har utgått från en socialkonstruktivistisk vetenskapsansats. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att undersöka relationen mellan Muslimer och svensk skola. Detta har gjorts genom att söka svar på tre tematiska frågor: 1 Vilka utmaningar eller konflikter kan uppstå mellan Muslimer och svenska skolor? 2 I vad mån bidrar religionsundervisning om islam och Muslimer till att utveckla elevernas förståelse och känsla för tolerans i anslutning till Muslimer? 3 Vilket förhållningssätt finns till en skolavslutning i kyrkan bland elever med olika trosåskådning? Metoden har varit kvalitativ och kvantitativ och praktiserats på två högstadieskolor. Mätinstrumenten har varit en enkät och semistrukturerade intervjuer.

AbstraktUppsatsen stödjer sig på en kvalitativ undersökning som har sin utgångspunkt i två skildaläroböcker i religion, avsedda för gymnasieskolan. Uppsatsens syfte är att jämföra hur islamoch Muslimer framställs i läroböckerna, samt om ett maktperspektiv går att urskilja. Sommetod används diskursanalys där läroböckernas text är utgångspunkt för analysen. Begreppetorientalism har för uppsatsen en central betydelse för huruvida bilden av islam och Muslimerframställs i text. Vidare förs en diskussion runt huruvida Läroplan för de frivilligaskolformerna, (Lpf 94) samt gymnasieskolans kursplan i religionskunskap, ligger i linje medläroböckernas framställning av islam och Muslimer.Nyckelord: läroböcker, islam, Muslimer, orientalism.

SammanfattningStudiens syfte är att öka förståelse för muslimska minoritetsgruppers bakgrund, identitet, värdering och upplevelser. För att få svar på studiens syfte har jag intervjuat 5 muslimska respondenter. Jag har använt mig av den hermeneutiska metoden och jag har använt mig av min förförståelse och intryck för att kunna tolka och förstå respondenternas upplevelser. Fem vetenskapliga artiklar har används i denna studie som behandlar olika fenomen omkring islam och Muslimer i Kanada, Sverige, Tyskland och Norge. Artiklarna handlar om hur den muslimska slöjan bemöts, vad som ligger bakom negativa attityder mot Muslimer, integration och segregation och diskriminering av Muslimer.

Studiens syfte är att öka förståelse för muslimska minoritetsgruppers bakgrund, identitet, värdering och upplevelser.                                                                                                                                För att få svar på studiens syfte har jag intervjuat 5 muslimska respondenter.  Jag har använt mig av den hermeneutiska metoden och jag har använt mig av min förförståelse och intryck för att kunna tolka och förstå respondenternas upplevelser. Fem vetenskapliga artiklar har används i denna studie som behandlar olika fenomen omkring islam och Muslimer i Kanada, Sverige, Tyskland och Norge. Artiklarna handlar om hur den muslimska slöjan bemöts, vad som ligger bakom negativa attityder mot Muslimer, integration och segregation och diskriminering av Muslimer. Två teoretiker som jag ansåg vara lämpliga för mitt arbete var Taylor och Abbasian, som framför vikten av erkännande och integration i samspel med varandra i samhället.Resultatet  i denna studie visar att respondenterna vill behålla sina muslimska värderingar och den egna identiteten.

Denna uppsats behandlar hur Muslimer framställs i två svenska morgontidningar, nämligen Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). Metoden som använts i studien är en kvantitativ innehållsanalys, vilken har utförts på sammanlagt 78 artiklar, 39 från respektive tidning, en artikel från varje vecka under nio månader år 2012. Syftet har varit att se hur Muslimer framställs i svensk morgonpress under ?en vanlig dag?, alltså en dag där det inte inträffat någon extrem händelse som kan förknippas med Muslimer.Teorierna som använts i studien är Orientalism, Nyhetsvärdering och medielogik, Stereotyper i media, Naturlig inkludering samt diskriminering med ord. Dessa ligger till grund för uppsatsens resultat.Resultatet av studien bekräftar tidigare studiers resultat, nämligen att Muslimer framställs på ett sätt som inte är fördelaktigt.

Studiens syfte är att studera vilken bild av Muslimer som förmedlas i svensk tidningsmedia veckan efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i postkolonial teori och Saids ?orientalism?-begrepp. Jag har valt att använda mig av en riktad kvalitativ innehållsanalys för att undersöka vad källmaterialet förmedlar och har utifrån innehållet skapat kategorier som ska tydliggöra detta. Slutresultaten visar att den bild som tidningarna förmedlade av Muslimer efter terrordådet den 11 september 2001 var präglad av stereotyper om Orienten, där Muslimer bland annat beskrivs som känslostyrda, omoderna och religiösa.

Debatten om islam och Muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och Muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad.

Efter den 11 september 2001 har det i väst blivit mer accepterat att göra negativa uttalanden om islam och Muslimer i diskurser. Vår tes är att ledarsidorna i Jyllandsposten är ett exempel på en sådan diskurs där Muslimer framställts som de Andra och ses som fundamentalt olika "danskarna". Syftet med denna studie är att undersöka diskursen om islam/Muslimer på Jyllandspostens ledarsidor år 2000-2005. Detta görs genom en kritisk diskursanalys, utifrån postkolonial teori. Vi undersöker även om diskursen kan sägas vara en rasifierad diskurs, och hur diskursen har förändrats sedan år 2000.

Denna uppsats fördjupar förståelsen för intolerans mot personer med muslimsk kulturell och/eller religiös tillhörighet eller bakgrund, islamofobi, med hjälp av frågeställningen: Hur talar elever på transportprogrammet i årskurs två och tre på en gymnasieskola i Göteborg om Muslimer? Undersökningen som genomförts är av kvalitativ karaktär och materialet har samlats in genom fokusgruppintervjuer där sammanlagt 16 elever deltagit fördelat på fyra grupper. Resultatet visar att eleverna saknar grundläggande kunskaper om islam och om muslimskt religiöst liv. Däremot har de kunskaper kring kulturella dimensioner av muslimsk kulturell och/eller religiös tillhörighet eller bakgrund. Vidare framkommer i resultatet att de intervjuade eleverna i sitt tal gör alla så kallade invandrare till Muslimer.

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder gentemot Muslimer på en gymnasieskola i Småland. Med hjälp av en konstruerad enkät fick elever i årskurs ett och tre på Naturvetenskapsprogrammet och i årskurs ett och tre på Fordonstekniska programmet på denna småländska skola ta ställning till åtta påståenden om Muslimer. I studien jämförs dessa två programs enkätsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de åtta påståendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vänner eller inte för att se samband. Enkätsvaren har bearbetats med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori.Resultatet visar att eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på denna skola generellt sett är mycket positiva till Muslimer och deras religionsutövande, men ett par är negativa till bärandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring.

Undersökningar visar att många människor har negativ inställning till Muslimer. Har det skett någon förändring sedan 2006 då Integrationsverket gjorde sina undersökningar? Är det så att man inte tänker på människornas religiösa bakgrund längre eftersom dagens skola oftast är mångkulturell och mångreligiös och vi är vana vid mångkulturella klasser? Eller tänker vi fortfarande på skillnader istället för likheter?  Antalet Muslimer har ökat markant i Sverige sedan 1930-talet, då 15 människor uppgav att de var Muslimer.Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever omvårdnadsprogrammen på komvux och på gymnasiet tycker om Muslimer. Vidare vill jag ta reda på om dessa attityder skiljer sig mellan skolor och mellan åldrar. Det är också intressant att se vad lärarna gör för att motverka de eventuellt negativa attityderna.För att ta reda på det har jag gjort en enkätundersökning i sex olika klasser på omvårdnadsprogrammet, tre på komvux och tre på gymnasiet, och genomfört fyra lärarintervjuer i dessa skolor.Slutsatsen som jag kommit fram till genom min undersökning är att eleverna är positivt inställda till Muslimer.