53 uppsatser · sida 3 av 4
… att byta länk samtvilka taktiska fördelar och nackdelar detta innebär för marinen. Slutligen genomförs en diskussion ochförslag till fortsatt arbete.Uppsatsen visar att det finns två vägar att gå för att byta länk. Dels att använda sig av en översättare frånbefintligt format …
… att den unika svenska miljön kan relateras till de förmågor som den svenska marinenbesitter idag. Den norska motsvarigheten har sin tyngdpunkt i den omfattande betydelsensjöfartsnäringen har för Norge. Skillnaden kan främst kopplas till den maritima ekonomin ochhur detta ligger …
ett analysverktyg vid en marin jämförelse
… begreppetkrigföringsförmåga som ett analysverktyg vid en jämförelse mellan Marinens organisation 2007och det nya organisationsförslaget som tagits fram under samma år. Begreppet Krigföringsförmågahar i enlighet med syftet operationaliseras och utvecklats till ett analysverktyg …
… utifrån de sexgrundläggande förmågorna. Resultatet visar på att brittiska Marinen drog en stor mängd lärdomarunder och efter kriget. Med anledning av att 26 år förflutit mellan de båda doktrinerna kankonstateras att doktrinen utvecklats. Lärdomarna från Falklandskriget har …
Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell. Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och …
talar USA, Storbritannien och Sverige om samma sak?
Idag är det kustnära eller det s.k. litorala området i fokus för många av världens mariner. Det finnsolika syften med att genomföra operationer i det litorala området men det huvudsakliga syftet äratt tillse att sjötransportförbindelserna som till största del sker i det litorala …
manövertänkande vid internationella insatser med fartygsförband
Denna uppsats har som syfte att undersöka huruvida det i Militärstrategisk doktrin respektive Doktrin för marina operationer beskrivna manövertänkandet tillämpas vid internationella insatser med fartygsförband. Bakgrunden till detta är att det sedan doktrinerna skrevs har …
1958 års Försvarsbeslut innebar att den svenska Marinens anslagstilldelning kraftigt minskades. Marinens uppgifter i invasionsförsvaret skulle i händelse av krig dessutom reduceras och till del övertas av Flygvapnet. FB 58 blev styrande för Marinens utveckling under hela …
Verksam överallt : Telekrigsförmåga i Amfibiebataljonen
… skapa förståelse för ämnet och telekrigsförmågans utveckling i både Armén och Marinen. Amfibiebataljon 2014 presenteras för att beskriva förbandet som amfibieregementet skall ansvara för. För att förstå det sammanhang i vilket amfibiska styrkor skall använda sig av …
… ett antal hypoteser som prövas mot två utvalda fall hämtade från den svenska marinen. Studien visar att inte bara storleken på den nya teknik som implementeras inverkar på dess förmåga att påverka taktiken, utan även organisatoriska förutsättningar för att bedriva en medveten …
… blev en svenskutvecklad sjömålsrobot, Robotsystem 15 (RBS 15), som infördes i marinen i början av 1980-talet. RBS 15:s höga kvalité och förmåga medförde en satsning på utvecklingen av flera tekniska kringutrustningar som behövdes för att fulländat utföra en sjörobotstrid …
En analys av sjöstridskrafternas förmåga i närområdet kopplat till regeringens försvarspropositioner.
Marinens sjöstridskrafters förmåga har sedan kalla krigets slut genomgått stor förändring. Den största är att kvantiteten drastiskt har minskats. Frågan som måste ställas är om den förmåga marinen besuttit har uppnått de krav politiken har ställt. Uppsatsen genomför en …
? en analys av bakomliggande faktorer.
… att gemensamt förklara drivkrafterna. Medvetna val och en vilja till att ge Marinen en god förmåga att i såväl fred som i neutralitet och krig, kunna hävda Sveriges territorium är drivkraften bakom ubåtsjaktförmågeutvecklingen.
… uppsatsen motsvaras begreppet ”maritima enheter” av Kustbevakningen och marinen. Hoten mot den maritima säkerheten har identifierats utifrån de uppsatta mål som de maritima enheterna arbetar mot. Dessa har fördelats över Geoffrey Tills fem underkategorier för maritim …
Marina samarbetsmöjligheter för Sverige, Norge och Danmark i Arktis
Den senaste tidens klimatutveckling har påverkat situationen i Arktis. För 10 år sedan hade de arktiska länderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgängliga områden blir nu tillgängliga vilket enligt …
