34 uppsatser · sida 2 av 3
… Markslagstyper som undersökts är as-faltyta, barrskog, gräsyta, kalhygge, lövskog, mosse och ängsmark. Mjukvaran TerraScan användes för noggrannhetskontroll av laserdata. Lantmäteriet har som krav att RMS ej får överstiga 0,2 m på öppna, plana och väldefinierade ytor. Detta krav …
… exempel åkermark och hyggen, samt stängt område, som till exempel barr -och lövskog. Resultatet av studien visar att hindarna som befann sig i jaktområdet använde större areal än normalt under jaktdagen men dock inte dag efter jakt. Man såg däremot ingen skillnad i arealen hos …
… 1912. Området har gått från beteshage/löväng till dagens alm-ask dominerade lövskog. Skogen är drabbad av almsjuka och en stor del av de trädformade almarna är döende eller döda. Syftet med undersökningen var att kvantifiera förändringar bland vedväxterna i fält- och buskskiktet …
en plats för både skogsföryngring och människors rekreation
… aktivitet är det vikigt med kvalitativa grönområden med olika funktioner. Lövskog har visat sig vara bättre ur återhämtningssynpunkt än barrskog. Då man vistas i lövskogen är man mer inställd på rekreation och i barrskogen vistas man oftare mer i syftet av att plocka bär eller …
tre gestaltningsförslag till Millennieskogens meditationsrum i Malmö Botaniska trädgård
… speglar ett rikt växtsystem beläget på Nordamerikas östkust med mångskiktade lövskogar,där det finns inslag av barrträd och artrika fältskikt. I N8-rummet ligger fokus på de sydöstra delarna av USA, här består vegetationen av både barr och löv med en frodig undervegetation …
en studie utförd i norra Sveriges kustkommuner
Den vitryggiga hackspetten Dendrocopos leucotos L., en tidigare mer vanlig fågel, har länge påverkats negativt av skogsbruket och är idag starkt hotad. Arten är främst knuten till lövrika områden med stor andel död ved. 2011 fanns det ca 33 stycken individer i Sverige varav …
1927 jämfört med 2013
The forests of Sweden are constantly changing. Map studies indicate that the amount of deciduous trees in Sweden has decreased in recent years in favor of the coniferous trees. The National Forest Inventory has since the early 1920s monitored the Swedish forests and in recent …
tolkning, uppföljning och skötseldirektiv
… ökat betestryck och skötsel för barrträd har missgynnat lövträden. Eftersom lövskogar i den boreala zonen tillhör ett av de artrikaste ekosystem är kontinuerlig förekomst av lövträd och lövdominerade bestånd viktigt för den biologiska mångfalden. Den standard skogsägare …
… Den totala volymen i skyddszoner sträckte sig från 13700 m3sk till 32300 m3sk. Lövskogsandelen för skyddszonerna skapade från DTW-index var högre (31 % -35 %) än för den fasta buffertzonen (29 %) även om skillnaden var liten. Medelvolymen lövskog i skyddszonerna sträckte sig …
… tillämpas i kombination med zonering av skogsskötseln. Även andelen lövskogar, mängden död ved och gammal skog ökar på lång sikt, vilket leder till bättre förutsättningar för biologisk mångfald. För att uppnå detta resultat i praktiken behövs ett förändrat fokus på skoglig …
Skogsbruksåtgärder intill vatten kan ge negativa konsekvenser på vattenkvalitén. Ett sätt att minska den negativa påverkan är att skapa skyddszoner. I denna studie simulerades olika skyddszoner i Heureka PlanVis och utvärderades med avseende på ekologiska, ekonomiska och sociala …
Tjäderberget i Lycksele och Vindelns kommun är av Länsstyrelsen i Västerbotten identifierad som en lövvärdetrakt. Fem av sex arter som behandlas av åtgärdsprogram för hotade arter på asp och björk har hittats i området. SCA har beslutat att skapa en mångfaldspark i anslutning …
En fallstudie i hur fartyg sorterar sitt avfall i Kalmar Hamn
… dellokaler och arean av respektive omgivande markslag. T-testet för medelarea lövskog inom buffertzoner omgivande dellokaler med och utan bibagge är det enda som visar på en statistiskt signifikant skillnad (t=2,36, d.f.= 184, p=0,02). Ett statistiskt signifikant negativt …
… dellokaler och arean av respektive omgivande markslag. T-testet för medelarea lövskog inom buffertzoner omgivande dellokaler med och utan bibagge är det enda som visar på en statistiskt signifikant skillnad (t=2,36, d.f.= 184, p=0,02). Ett statistiskt signifikant negativt …
… dellokaler och arean av respektive omgivande markslag. T-testet för medelarea lövskog inom buffertzoner omgivande dellokaler med och utan bibagge är det enda som visar på en statistiskt signifikant skillnad (t=2,36, d.f.= 184, p=0,02). Ett statistiskt signifikant negativt …
