I den här studien intervjuas tretton Kristna hbt-personer om Kristna normers roll i ?komma ut?-processer. Syftet med studien är att söka en förståelse för hur sexuell identitet kan skapasunder ungdomsår utifrån de normer och värderingar som kan finnas i Kristna kontexter.Slutsatsen är att det i Kristna kontexter ofta finns en stark heteronorm som gör det konfliktfylltför Kristna hbt-personer att leva ut sina sexualiteter.För att hälsa ska kunna uppnås för Kristna hbt-personer krävs en kristen kultur som inte baraaccepterar, utan även tar ställning för att all kärlek i trohet och respekt är lika värdefull ochlika rikligt välsignad som den heterosexuella..

Syftet med undersökningen har varit att få en bild av hur kristendomen som religion samt hur Kristna identiteter framställs i svensk press. Undersökningen är en textanalys av ett antal artiklar där jag har undersökt vilka olika, eller lika, bilder som dags- och kvällstidningar ger av kristendomen och Kristna i Sverige idag. Utifrån teorier om ?den andre? har jag undersökt om artiklarna framställer någon form av ?vi?- och ?de?- perspektiv mellan Kristna och ?icke-Kristna?. Syftet har också varit att försöka utskilja vilka retoriska grepp som används i framställningen av kristendomen och Kristna.Undersökningens frågeställningar är:Hur framställs kristendomen i artiklarna?Hur konstrueras Kristna identiteter i artiklarna?Hur ser relationen ut mellan skribent och läsare?Vilka retoriska grepp används i framställningen av kristendom och Kristna?.

I uppsatsen görs en kartläggande undersökning av den koreanska Kristna minoriteten i Stockholm. Undersökningen är byggd på intervjuer av pastorer i de olika församlingarna. Deras svar har sedan jämförts med undersökningar av koreanska Kristna församlingar i USA.  Uppsatsens slutsats är att den koreanska Kristna minoriteten i Stockholm är ett eget fenomen som i mycket skiljer sig från koreanska Kristna församlingar i USA. De huvudsakliga skillnaderna är att församlingarna inte har lika stor roll som språk och kulturförmedlare samt att kvinnor verkar ha större inflytande..

I denna uppsats utreder jag två olika Kristna sätt att se på djur. Dels undersöker jag den historiskt sett vanligaste Kristna synen på djur, som jag har valt att kalla för den traditionella Kristna synen. Dels undersöker jag en mer modern och djurvänlig kristendoms syn på djur, som jag har valt att kalla för en alternativ syn. Jag har utfört detta i form av en litteraturstudie utifrån en hermeneutisk metod. Den alternativa Kristna synen skänker djuren en större betydelse i den Kristna läran än den traditionella synen på djur.

Det var med anledning av att valet i USA återigen vanns av George W Bush som min frågeställning formades. Vad är det som gör att den så kallade Kristna högern mycket medvetet stödjer Bush i dennes strävan efter att styra världens mäktigaste land? Vad är det i den amerikanska kulturen som har medfört ytterligare en valseger för George W Bush? Det är också intressant i sammanhanget varför just Bush favoriseras av den Kristna högern och inte hans kombattant John F Kerry som också säger sig vara religiös, dock katolik till skillnad mot Bush som är frikyrklig..

Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det Kristna utseendet på grund av min egna Kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det Kristna utseendet vilket gör ämnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmänna uppfattningen om det Kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att väcka tankar och bemöta våra fördomar. Grafisk formgivning är inte enbart ett verktyg för att sälja produkter.

Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det Kristna utseendet på grund av min egna Kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det Kristna utseendet vilket gör ämnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmänna uppfattningen om det Kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att väcka tankar och bemöta våra fördomar. Grafisk formgivning är inte enbart ett verktyg för att sälja produkter.

Förändringar i vår världsbild innebär förändringar i gudsbild. Sedan vår tideräknings början har den Kristna människan mer eller mindre känt sig bunden vid den gudsbild som våra kyrkofäder förmedlat med grund i de Kristna dogmerna som formulerades, under de tidiga kyrkomötenas tid. Men har denna klassiska gudsbild som dessa dogmer fastställt blivit diffus, som en följd av vårt förändrade sätt att se på världen? Är det dags för en förändring? Mitt syfte är att undersöka och beskriva den unga moderna människans gudsbild. Beskriver den unga moderna Kristna människan sin gudsbild i enlighet med den klassiska gudsbilden? Använder den moderna Kristna människan uttryck som visar att gudsbilden influerats av modern teologi? Metoden jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer och den hermeneutiska tolkningsmetoden.

Syftet med denna uppsats är att belysa den Kristna högerns engagemang inom politiken i USA. Detta utreds med hjälp av frågorna; hur har den politiska inriktningen i USA påverkats av den Kristna högerns engagemang i politiken? På vilket sätt kan den Kristna högern ses som en politisk maktfaktor? Vilket eller vilka mål har den Kristna högern med sitt politiska engagemang? En diskursanalytisk metod används eftersom den är inriktad på att se förändringar i politiska processer, och den teoretiska ansatsen utgår från de två begreppen makt och diskurs som båda på olika sätt anknyter till diskursanalysen.Resultatet visar att presidenterna i USA, från Ronald Reagan till George W. Bush, har anpassat sin politiska linje efter den Kristna högerns intressen. I gengäld har dessa presidenter i valen fått den Kristna högerns röster.

Sexualundervisningen är en viktig del i skolan, där eleverna får kunskap för livet. Det är därförviktigt att undersöka om alla elever får en likvärdig utbildning, oavsett vilken typ av skola de går i.Syftet med min studie var att belysa hur sexualundervisningen bedrivs i Kristna friskolor ochkommunala skolor. I studien deltog två Kristna friskolor och två kommunala skolor. För att samlain data användes den kvantitativa metoden enkät och den kvalitativa metoden intervju. Enkätendelades ut till totalt 133 elever och totalt intervjuades sex lärare.Resultatet visade att det är NO-lärarna som har huvudansvaret för sexualundervisningen ibåde de kommunala skolorna och de Kristna friskolorna.

Syftet med denna uppsats är att, genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, undersöka hur debatten om Kristna konfessionella friskolor ser ut i de Kristna tidsskrifterna Kyrkans Tidning och Dagen. Diskursanalysens resultat analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell, samt Anthony Giddens teori om det posttraditionella samhället och Bruce Lincolns religionsdefinition. Resultatet visar att debatten i tidsskrifterna övervägande präglas av en frustration över oklara direktiv från skollagen och Skolverket i fråga om konfessionella inslag i den svenska skolan..

Syftet med denna uppsats är att försöka finna de Kristna motivens plats i berättandet i de tre Sagan om ringen-filmerna (The Lord of the Rings) av Peter Jackson. Arbete har lagts ned på att studera litteratur inom både religion och filosofi kring filmernas Midgård-berättelser, där dessa behandlar Kristna motiv. Den etablerade forskningen kring detta ämne har hittills till stor del handlat om Tolkiens böcker och inte i särskilt stor utsträckning om filmerna. Därför kan uppsatsen anses relevant i en tid där filmen mer och mer ses som lika betydelsefullt medium som boken.Det resultat som har nåtts är att det förefaller vara en stor del av filmernas handling som har sitt ursprung inom kristendomens berättelser och motiv. Detta inte bara i filmernas stora och övergripande berättelse (i synnerhet berättelsen om Frodo och Sam) utan även i sidoberättelserna (särskilt de som berättar om Aragorn och Gandalf).

En människas religiösa övertygelser påverkas starkt av hennes uppväxtmiljö och relation till föräldrarna. I ett alltmer heterogent samhälle står såväl den Kristna kyrkan som Kristna familjer inför utmaningar som tidigare generationer inte har mött. Förevarande arbete avser belysa Kristna föräldrars reflektioner kring och erfarenheter av föräldraskap i allmänhet, samt andlig vägledning av barnen.Studien har utgått från ett bekvämlighetsurval med svenska och engelskspråkiga deltagare, och datainsamlingen har skett genom en kvalitativ epostenkät. Innehållsliga teman har identifierats, och deras inbördes förhållanden undersökts, med hjälp av grounded theory och frekvensanalys.Kristna föräldrars uppfattning om föräldraskap harmonierar i stora drag med rådande normer i samhället. Man anser vidare att Kristna föräldrar har ett ansvar att vägleda sina barn in i den Kristna tron, även om diskursen kring andlig vägledning är något tvetydig.

Uppsatsen redogör för tre svenska teologers tolkningar av den Kristna försoningstanken. Gustaf Aulén presenterar tre skilda försoningstankar i sin bok Den Kristna försoningstanken, varav han själv företräder en av dessa; det klassiska försoningsmotivet. De övriga två som presenteras i boken är den latinska eller objektiva försoningsteorin samt den subjektiva försoningsläran.Sofia Camnerin är den andra teologen som studeras i denna uppsats. Hon redogör i sin avhandling Försoningens mellanrum, för teologerna Rita Nakashima Brock och Daphne Hampsons tankar kring den Kristna försoningstanken. Med dessa teologer som bakgrund lämnar Camnerin sitt eget bidrag till debatten om försoningen.Slutligen redogörs för KG Hammars trilogi Tecken och verklighet, Samtal om Gud och Ecce Homo ? efter två tusen år.

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida den romersk-katolska kyrkans, och de protestantiska Kristnas, uppfattningar av vad som konstituerar den Kristna kärleken överensstämmer. De båda lägren är definitivt enade om att kärleken är den absoluta grundpelaren i kristendomen, och då de bekänner sig till samma religion borde de ha en samsyn på hur grundpelaren i den ser ut.Den allmänna åskådningen hos protestantiska Kristna är att Guds kärlek helt och hållet är agape. Ett omfattande verk om hur och varför den är det, har en svensk teolog vid namn Anders Nygren författat på 1930-talet.För ungefär två år sedan utgav den nuvarande påven en encyklika som redogör för den romersk-katolska kyrkans syn på den Kristna kärleken. Till den encyklikan har jag ställt frågan ?Är Guds kärlek ren agape, enligt den samtida romersk-katolska kyrkan??.