167 uppsatser · sida 6 av 12
ett alternativ till fängelse
… domstolen beslutar om kontraktsvård. De slutsatser jag dragit grundar sig på kriminalvårdens statistik och enligt den så är kontraktsvård effektivare än ett fängelsestraff gällande återfallen till ett kriminellt leverne. Kostnaden för kontraktsvård är också lägre än …
… Equal-projektet Bättre frigivning. Vi har utöver dem använt statistik från kriminalvården för att belysa områdets omfattning. Rapporterna beskriver de problem interner möter vid frigivning, såsom bostad och sysselsättning. De behandlar även vilka utslussningsmetoder som finns …
en studie om hur det senaste årets omstruktureringar och nedskärningar har påverkat vårdarna på kriminalanstalten i Kristianstad/Vä
Kriminalvårdsanstalten i Kristianstad/Vä har under det senaste året drabbats av omfattande besparingskrav. Detta har i sin tur inneburit genomgripande omstruktureringar och förändringar i verksamheten, framförallt i form av nerskärningar i personalstyrkan. Syftet med studien är …
Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka effekterna av aggressionsersättningsträning (ART) program på tre kriminalvårdsanstalter och två frivårdskontor. Huvudfrågeställningen som belyses i studien är: förändras deltagarna i ART-program med avseende på empati och attityder …
en kvalitativ studie
… frågor, drivkraft och copingstrategier samt Bemötande i och utanför kriminalvården. Studiens teoretiska perspektiv; kristeori, existentialistisk teori, upplevelseteori och hälsoteori, valdes i syfte att nå en ökad förståelse för intervjupersonernas upplevelse av sin …
- en empirisk studie över samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan
… myndigheterna i rättskedjan Polisen, Åklagarmyndigheten Domstolsväsendet samt Kriminalvården Syftet med uppsatsen är att identifiera hinder i en horisontell samverkan inom rättskedjan och särskilt utifrån fyra problem: mål- och resultat styrning, organisationen struktur och …
Synen på polisen som aktiv och före detta kriminell.
… Arbetet skall även visa på eventuella samarbeten mellan K.R.I.S, polisen och kriminalvården i Sundsvall inför frigivning av intagna på kriminalvårdsanstalt. Ett viktigt steg för att bryta den kriminella livsstilen är att en person ,som skall bli frigiven från fängelse, blir mött …
… öka och ligga på omkring 60 %. I mitten av 1990-talet kom möjligheten för kriminalvården att låta de som fått fängelsestraff i mindre än 6 månader avtjäna sitt straff hemma med fotboja (IÖV). Användandet av dessa ökade kraftigt och 2004 verkställdes 58 % av fängelsedomarna genom …
… Equal-projektet Bättre frigivning. Vi har utöver dem använt statistik från kriminalvården för att belysa områdets omfattning. Rapporterna beskriver de problem interner möter vid frigivning, såsom bostad och sysselsättning. De behandlar även vilka utslussningsmetoder som finns …
… barn till frihetsberövade i stort sett var bristfälligt. Deras samarbete med kriminalvården var endast i ett inledningsskede. Socialtjänsten följde inte sitt lagstadgade ansvar då gruppen barn till frihetsberövade inte synliggjordes och ingen samverkan skedde gällande dem …
… få aktuella uppgifter om behandling gjordes en intervju med en psykolog inom kriminalvården som dagligen arbetar med sexualförbrytare. Detta gjordes för att kunna analysera och kritiskt granska vår teoretiska referensram. Vi konstaterade ett förändrat synsätt, som tog sikte på …
en fenomenologisk-hermeneutisk studie om barn till frihetsberövade fäder
… Hur beskriver ett urval av frihetsberövade fäder och mödrar och anställda inom kriminalvården sina tankar och iakttagelser om vilken betydelse frihetsberövandet av fäder kan ha för ett barn? För att nå syftet och kunna besvara frågeställningen formulerades fyra teman: Kunskap om …
Kronobergshäktet i ett institutionellt perspektiv
The purpose of this study is to examine to what extent there is a discrepancy between the formal guiding documents and the employees experiences of the activity at Kronobergshäktet. Furthermore, is it possible that any discrepancy could be explained by institutional imbalance? …
… framkommer det vilken avgörande roll lärare har som samtals- och vägledare i kriminalvårdens lärcentrummodell , trots att majoriteten av dem saknar formella kunskaper i samtals- och/eller vägledningsmetodik. Studiens syfte har varit att undersöka förutsättningarna för samtalen …
om ADHD i socialt arbete i kriminalvården
The aim of this study is to discuss the diagnosis ADHD as a meaning-making discourse that is something more than just a diagnosis with a set of symptoms. I aim to discuss that the diagnosis is productive and can be seen as a means to control and to comfort individuals. The …
