149 uppsatser · sida 1 av 10
… och god hygienisk kvalitet kan ge hög konsumtion och produktion hos mjölkkor. Syftet med studien var att studera effekten av förtorkningsteknik och tillsatsmedel på ensilagets hygieniska kvalitet samt konsumtion och produktion hos mjölkkor. I försöket ingick tre …
delprojekt: vitamin D
… till ekologiska idisslare (SJVFS 2005:92). En av de viktigaste vitaminerna för kor är vitamin D. Vitamin D har som huvudfunktion att reglera koncentrationen av kalcium i plasma som i sin tur är viktig för bl.a. benbildning, nervfunktion, muskelkontraktion och blodkoagulering …
Det är sedan länge känt att kor ligger och vilar både på höger och vänster liggsida och i bland helt utsträckta. Studier visar att fördelningen mellan höger och vänster liggsida är jämn, men att det finns individer som har en favoritliggsida. I detta arbete har kors liggbeteende …
… som en bra inflammationsmarkör. Runt kalvning avviker haptoglobinvärdena korna uppvisar men studier som gjorts visar inga entydiga resultat. En del menar att de ej sett någon förändring efter kalvning medan andra studier visar en kraftig ökning i koncentration, vissa har till …
SAMMANFATTNINGMastit är den vanligaste och mest kostsamma sjukdomen hos mjölkkor. Enligt statistik från Svensk Mjölk har cirka 65 % av alla kor i Sverige mastit någon gång under en laktation. Subklinisk (utan märkbara symtom) mastit utgör det största problemet. De är svåra att …
Mastit (juverinflammation) är en mycket vanlig sjukdom hos mjölkkor som orsakar mjölkproducenterna stora ekonomiska förluster genom nedsatt produktion och mjölkkvalitet och representerar en avsevärd antibiotikaanvändning. Klinisk mastit (KM) ger synliga symtom som t.ex …
en följd av ökad urskiljning av resistenta E. coli från kon vid tiden för kalvning?
… urskiljer en högre andel resistenta bakterier vid tiden för kalvning provtogs kor och deras kalvar under flera tillfällen vid tiden för kalvning. Det totala materialet i studien utgörs av 22 kor, deras kalvar samt 22 kor i mittlaktation (kontrollgrupp) från sex KRAV-anslutna …
SAMMANFATTNING När man i tidigare undersökningar studerat betesgång för mjölkkor har klimatet på betet inte beaktats. En höglakterande ko producerar mycket värme som hon måste avge till sin omgivning för att kunna bibehålla sin kroppstemperatur. De sätt som djuret kan avge värme …
Kors förflyttningar mellan foderavdelning, liggavdelning och mjölkningsenhet (ME) i stall med automatiserad mjölkning (AMS) kallas kotrafik. Det finns i huvudsak fri, styrd och selektiv kotrafik. Mjölkproducenter med AMS eller med automatiserad mjölkningskarusell (AMR) är …
vilket är det mest gynnsamma antalet liggbås och kor per robot?
… önskade antalet liggbås per robot. Faktorer som påverkade antalet liggbås var kornas medelavkastning, aktuellt system för kotrafik och hur lantbrukarna vande in kvigorna och sinkor till roboten innan kalvning. En högre medelavkastning tenderade ett lägre önskat liggbåsantal. Om …
… samt Svenska Lantmännen i Skåne. Arbetet handlar om fettutfodring till mjölkkor. Fetterna som har använts är två olika sorters kalciumförsåpat fett som består av 85% fett och ca 15% kalcium samt ett härdat fett som består av 98 % fettsyror. De kalciumförsåpade fetterna …
… många hundra år tillbaka har Sverige haft en tradition att ha uppbundna mjölkkor. De senaste årtiondena har detta börjat ifrågasättas och allt fler mjölkkor går nu mera i lösdrift. Det var 2004 totalt 19 procent av alla mjölkgårdar i Sverige som hade kor i lösdrift. I och med …
Ett stort antal kor slås idag ut innan de hunnit uppnå sin fulla mjölkproduktionspotential. En svensk ko t.ex. lever i medeltal 2,44 laktationer eller ca fem år. Detta är både ett djurvälfärdsproblem och något som kan medföra ekonomiska konsekvenser för lantbrukaren. Syftet med …
Kor har hög motivation för att beta och om de gör det så blir de rörligare i kroppen och antalet problemkor och dödsfall sjunker. Dessutom kan bete ge bra ekonomi eftersom foderåtgången inomhus blir lägre och korna håller sig friskare. Problemet är att många europeiska …
… med hjälp av data från åren 1997-2008. Det studerade materialet bestod av 152 kor med sammanlagt 201 laktationer varav 58 % hos SRB och 42 % hos SLB. Vid 125 avdessa laktationer förelåg infektion med en juverpatogen vid provtagning av juverfjärdedelsmjölk 2 veckor innan planerad …
