42 uppsatser · sida 1 av 3
En studie om god ekonomisk hushållning
… Hur tillämpas god ekonomisk hushållning i kommuners styrning utifrån kommunallagen? ” Finns det skillnader mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun” Vad blir konsekvensen om god ekonomisk hushållning inte uppfylls? Syfte: Syftet med studien är att …
… ekonomiskt bidrag till Mälardalens högskola. Syftet är att utreda huruvida kommunallagen medger att en kommun lämnar ekonomiskt bidrag till en högskola med staten som huvudman. Sveriges kommuner har en viss självbestämmanderätt som är lagstadgad, dock sätter kommunallagen 2:1 …
… kommunen har att allmänt främja näringslivet i kommunen enligt 2 kap 8§ kommunallagen(1991:900). Enligt 2 kap 8§ kommunallagen får kommunen vidta åtgärder för att allmänt främja näringslivet. Stöd till enskilda näringsidkare får bara ske om det finns synnerliga skäl …
… mål som kommunerna ska uppnå i sin verksamhet. Detta mål står uttryckt i kommunallagen och är därmed ett krav på den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte närmare vad god ekonomisk hushållning innebär. Begreppet upplevs därför som otydligt och svårt att tolka och …
… möjligheter och begränsningar att handla regleras bland annat i kommunallagen. En av förutsättningarna för att kommunen ska kunna handla kompetensenligt är att åtgärden är av allmänt intresse för kommuninvånarna. Med det kravet anses också följa att kommunen inte ska syssla med …
… till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestämmelser reglerar å ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödåtgärder som påverkar handeln mellan medlemsländerna. Kommunallagens förbud mot enskilt inriktat …
Är svensk rätt förenlig med EU:s statsstödsregler?
… till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestämmelser reglerar å ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödåtgärder som påverkar handeln mellan medlemsländerna. Kommunallagens förbud mot enskilt inriktat …
… vad gäller offentlig upphandling, konkurrenslagstiftning och ändringar i kommunallagen. Även EUs principiella förbud mot statsstöd kan sägas vara ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Slutligen har det genom EU- medlemskapet uppstått en fjärde och internationell politisk …
… roll som styrinstrument i landstingen. Detta kan te sig märkligt eftersom kommunallagen (1991:900) kräver att landsting ska upprätta en budget för varje verksamhetsår. Budgeten måste alltså vara en del av styrsystemet. Med anledning av budgetens alltmer dolda roll och …
en fallstudie av <br /> Jokkmokks kommun
… verksamheten ifrågasätts inte budget som styrmedel, då denna är lagstadgad i kommunallagen. Upprättandet av en budget är en tidskrävande process som omfattar upprättande av, beslut om, verkställande och efterkontroll av en budget. Denna process är central inom kommunerna …
I kommunallagen är det lagstadgat att kommuner och landsting årligen skall upprätta en budget som skall vara i balans, det vill säga, intäkterna skall överstiga kostnaderna. Trots detta överstiger de löpande kostnaderna för verksamheten de löpande intäkterna i ett flertal av …
… try to show which factors influence the choice of review areas. We have used kommunallagen, information from Sveriges Kommuner och Landsting and decision theory to carry out our purpose. The paper resulted in eight factors that shows what basis the audits use, to make a decision …
… konkurrensen i både detaljistledet och partihandelsledet. I Sverige anklagas kommunallagen för att vara ett inträdeshinder för nya aktörer och därmed hämma konkurrensen. Genom enkätundersökningen ville vi undersöka huruvida konsumenternas åsikter stämde överens med statistiken …
… presenteras kommunvis. I uppsatsen har beslutsteori och agentteori använts. Då kommunallagen är en ramlag medför det att den kommunala revisionen skiljer sig åt mellan olika kommuner. Genom fallstudierna bekräftar vi att våra utvalda kommuner utför dessa processer olika.
… som är politiska beslut och inte är redovisningstekniskt motiverade. Kommunallagens krav på ekonomisk balans trädde i kraft år 2000 och är en av hörnstenarna i kommuners krav på en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kommuner ska visa ett positivt resultat. Sedan …
