Vid hja?rtoperationer leder man bort blodet fra?n hja?rtat och kopplar upp patienten till en hja?rt-lungmaskin med tillho?rande beha?llare (kardiotomi-reservoar). I det o?ppna sa?ret tillfo?rs Koldioxid kontinuerligt. Detta go?rs fo?r att avlufta sa?rha?lan och hindra luft fra?n att komma in i hja?rtat och de stora ka?rlen under kirurgi.

Byggsektorn är den största bidragande faktorn till växthusgas (Khasreen et al. 2009). Betong är det material som bidrar till mest utsläpp av Koldioxid (CO2). Idag tillverkar Abetong ca 350 000 sliprar varje år som generar ca 21 000 ton Koldioxid under tillverkningen.Vid tillverkning av betong är det produktion av cement som bidrar till stora utsläpp av Koldioxid (Frid et al. 2013).

En studie över jämförelsen av fjärrvärme i Helsingborg och bergvärme har utifrån resursutnyttjande, klimatpåverkan och ekonomi genomförts. Till detta har scenarion med solcellsanläggningar som komplement till bergvärmesystemet jämförts. Genom att förbruka fjärrvärme istället för bergvärme så skulle ett Nils Holgersson hus under 2013 förbruka 25 MWh mindre primärenergi, vilket mostsvarar 2 ton råolja och 5 ton pellets. Det billigaste bergvärmesystemet i studien hade en årskostnad på 9 000 kr mer än fjärrvärmen. Beroende på ursprungsmärkningen av elen utnyttjad i bergvärmesystemet variera Koldioxid resultatet.

Livscykelanalys av gasregulator och gaserna argon och Koldioxid som används vid svetsning. Studien visar miljövinster vid svetsning vid användning av gasregulator..

Ett system för handel med utsläppsrätter inom EU börjar tillämpas den 1 januari 2005. Handel med utsläppsrätter ska genom kostnadseffektiva lösningar minska utsläppen av växthusgaser, i första hand Koldioxid. Samtliga medlemsstater ska införa regelverk som uppfyller EU:s handelsdirektiv, som reglerar handelssystemet. Direktivet har sin grund i Kyotoprotokollet och oavsett om det träder ikraft avser EU att genom handelsdirektivet uppfylla sitt utsläppsåtagande för Koldioxid. Utsläppen av Koldioxid, och andra växthusgaser, är en av huvudorsakerna till växthuseffekten som i sin tur medför klimatförändringar.

Fokus för denna uppsats ligger i möjligheten för skog och mark att användas som verktyg i klimatarbetet. Syftet är att analysera funktionen av kol bundet via skogsprojekt inom handelssystem för Koldioxid, samt kalkylera kostnaden att binda ett ton kol i svensk skogsmark. Ökad efterfrågan på skogsresurser ur produktion och miljöaspekt kräver åtgärder som ökar virkesvolymen i skogen. Nya möjligheter att reducera Koldioxid i atmosfären har gjort kolsänkor till en viktig del i internationella Kyotoprotokollet. Uppsatsen diskuterar möjligheter och hinder för Koldioxidkrediter skapade inom skogsbruk att inkluderas i ekonomiskt effektiva handelssystem såsom EU ETS, vilket kan bli aktuellt inom en snar framtid.

Klimatförändringar i världen är ett stort problem där alla måste hjälpa till för att stävja dess inverkan på vår livsföring. Ett problem är utsläppen av växthusgaser där djurhållningen står för en viss del. Vid djurhållning sker det en avgång av metangas både genom matsmältning och genom gödselproduktion där endast den sistnämnda är påverkbar till en rimlig kostnad. För att beräkna avgången av metan från djurhållningen i Helsingborgs stad måste man göra en inventering av djurantalet. Ett bra sätt för att utvinna metangas ur gödseln är att röta den och sedan förbränna den till Koldioxid och vatten.

Klimatförändringar i världen är ett stort problem där alla måste hjälpa till för att stävja dess inverkan på vår livsföring. Ett problem är utsläppen av växthusgaser där djurhållningen står för en viss del. Vid djurhållning sker det en avgång av metangas både genom matsmältning och genom gödselproduktion där endast den sistnämnda är påverkbar till en rimlig kostnad. För att beräkna avgången av metan från djurhållningen i Helsingborgs stad måste man göra en inventering av djurantalet. Ett bra sätt för att utvinna metangas ur gödseln är att röta den och sedan förbränna den till Koldioxid och vatten.

I allt större utsträckning blir det vanligare för företag att redovisa sina utsläpp av växthusgaser, främst Koldioxid. Linköpings Universitet (LiU) fastställde genom sina miljömål att en klimatstrategi skulle upprättas för att få kännedom om hur verksamheten påverkar klimatet via utsläpp av Koldioxid samt tänkbara åtgärder för förbättring. Genom identifiering och kvantifiering av problem kan förutsättningar skapas för att möjliga lösningar initieras som i sin tur kan ge såväl ekonomiska som miljömässiga vinster.Studien syftar till att med hjälp av backcastingmetoden upprätta en klimatstrategi, samt ge förslag till konkreta åtgärder för LiU. Det empiriska materialet består utav statistik inhämtad från 2006: års data från: energianvändning, tjänsteresor samt hyrbilsverksamhet. Empiri har även inhämtats via en workshop med Universitetsledning och forskare inom LiU.De slutsatser som dragits genom denna studie är att det med hjälp av backcasting är möjligt att skapa en klimatstrategi.

Växthuseffektens konsekvenser är ett världsomspännande hot. Transportsektorn och särskilt privatvägtrafik är en stor bidragare till de svenska Koldioxidutsläppen. Framtida fokus är mot att elektrifieravägtrafiken. Samtidigt tyngs konsumenter av skatter och avgifter som, vid införande av elbilar,snedvrider skattekostnaderna för den önskvärda reduktionen i emissioner. Genom att aggregeraenergiskatten, CO2 skatten samt priserna på utsläppsrätter och Elcertifikat samt att faktorisera inbetydelsen av kraftkällor analyserar den här uppsatsen om det är kostnadsminimerande att införaelbilar år 2010 eller år 2020 för att reducera CO2 utsläppen.

I Sverige är det lagstadgat att djur skall vara bedövade innan de slaktas. Att upprätthålla en god djurvälfärd i slaktsituationen är inte enbart en grundpelare i vår svenska djurskyddslag, utan även en ständigt aktuell fråga som engagerar både livsmedelsproducenter likväl som konsumenter. Bedövning av grisar utförs i stor utsträckning med hjälp av Koldioxid. Denna metod är vida omdiskuterad och ofta ifrågasatt ur djurvälfärdsaspekt. Detta då gasen är erkänt aversiv för djurslaget ifråga.

NCC i Örebro har använt prefabricerade utfackningsväggar. Denna rapport undersöker,sammanställer och jämför denna produktionsmetod med platsbyggda utfackningsväggar ur ettarbetsmiljömässigt, produktionsmässigt, tidsmässigt och ekonomiskt perspektiv.Rapporten är framtagen på NCC:s begäran för att ge en indikation på vilkenproduktionsmetod som är mest lämplig vid kommande projekt. Intervjuer samt information ärhämtad från aktuella och pågående projekt i Örebro. Kostnader och tider utgår frånsammanställda fakturor och verkliga tidplaner. Arbetsmiljön har jämförts medproduktionspersonalens bedömda risker i förhållande till arbetsmiljöverkets föreskrifter.Rapporten tyder på att skillnaden ekonomiskt sett mellan prefabricerade och platsbyggdautfackningsväggar inte är stor.

De hushåll som hemkomposterar bidrar på flera sätt till minskad miljöbelastning. Den färdiga komposten kan användas som jordförbättringsmedel i den egna trädgården och hemkompostering underlättar sophanteringen och minskar avfallstransporterna vilket medför lägre utsläpp av till exempel Koldioxid. De negativa effekter som uppstår i samband med hemkompostering är att det under processen bildas växthusgaser och ammoniak som inte fångas upp och behandlas lika effektivt som vid vissa centrala anläggningar.Syftet med denna rapport var att öka kunskapen om hur stora utsläppen av växthusgaser och ammoniak är från hemkomposter. Undersökningen omfattade 19 hemkomposter i södra Uppsala och provtagningar på de utvalda komposterna har gjorts mellan juni och december 2010. Vid mätningarna samlades gasprover in som senare analyserades i gaskromatograf med avseende på Koldioxid, metan och lustgas.

I det närmaste fri tillgång till fossila bränslen som olja och stenkol har varit en förutsättning för den industriella revolutionen i västvärlden och östra Asien. Den storskaliga användningen av fossila bränslen har dock resulterat i att halten av Koldioxid i atmosfären har ökat. Koldioxid är atmosfärens viktigaste växthusgas och den ökande halten håller på att förändra jordens klimat. Denna studie fokuserar på hur samhällena i Sverige och andra länder kommer att påverkas av klimatförändringen. De andra länderna är Nederländerna i nordvästra Europa och nordafrikanska Sahel, som inkluderar flera stater.

När en ny plattrambro byggs påverkas miljön på ett negativt sätt, detta eftersom den kräver stora mängder betong och armeringsstål. En av betongens huvudsubstanser är cement som står för en betydande del av det globala Koldioxidutsläppet. Även stålet släpper ut en stor mängd Koldioxid vid tillverkning.Plattrambroar dimensioneras ofta efter L100 vilket innebär en förväntad livslängd på 120 år. Men med dagens utförande på plattrambroar är det svårt att uppnå den förväntade livslängden då broarnas beläggning och kantbalkar slits sönder efter 30-40år.Denna rapport tar upp nya lösningar på plattrambrons konstruktion där modern injekteringsbetong kommer att användas istället för den konventionella anläggningsbetong som idag används för att bygga plattrambroar. Den moderna injekteringsbetongen har många fördelar jämfört med en konventionell anläggningsbetong.