343 uppsatser · sida 3 av 23
Upplevelsen av inre motivation och stöd
… något samband mellan upplevelsen av stöd från läraren och upplevt stöd från kamrater och föräldrar på fritiden. En enkätundersökning bland ett urval av Umeå kommuns niondeklassare genomfördes. Resultatet av regressionsanalysen visade på att upplevt lärarstöd jämfört med upplevt …
Sambandet mellan upplevelsen av inre motivation och stöd
… något samband mellan upplevelsen av stöd från läraren och upplevt stöd från kamrater och föräldrar på fritiden. En enkätundersökning bland ett urval av Umeå kommuns niondeklassare genomfördes. Resultatet av regressionsanalysen visade på att upplevt lärarstöd jämfört med upplevt …
En litteraturstudie
… författare fann tre huvudteman för barn och ungdomars sociala stöd; föräldrar, kamrater och tränare. Vidare tillkom underteman av det sociala stödets funktion såsom instrumentellt stöd, känslomässigt stöd, autonomi och förebilder. Konklusion: Socialt stöd som leder till inre …
… risk att drabbas av depressioner men var också mer mogna än sina jämnåriga kamrater utan typ 1-diabetes. Ungdomarna värderade sin hälsa som god och upplevde det ibland som jobbigt att hantera sin sjukdom. Slutsatser: Ungdomarna upplevde både negativa och positiva upplevelser i …
Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om sin egen och kamraters lek i förskolan med fokus på det som i litteraturen har kallats för karnevalisk lek. Vidare är syftet att med barns egna perspektiv på lek synliggöra lekens meningsaspekter så som barnen beskriver …
Språkstrategier för inbjudning, uteslutning och förhandling i sociala interaktioner
… på barnens språkstrategier för att inbjuda, utesluta eller förhandla med kamrater i lek. Undersökningen bedrevs utifrån det sociokulturella perspektivet, då det verbala språket och interaktion med andra barn ses som nödvändigt för barns lärande och utveckling inom detta …
En intervjustudie om fem svensklärares hantering av och förebyggande arbete med talängslan i skolan
… och att de tänker extra på att de talängsliga eleverna ska hamna med sådana kamrater de känner sig trygga med. Första steget kan just vara att den talängslige ska redovisa för just dessa kamrater.Utifrån intervjustudien framkommer det att det tycks finnas en del aspekter i …
… där vi berört elevernas erfarenheter och upplevelser av trivsel, lärare, kamrater, skolämnen, eventuella stödbehov, närvaro och gymnasieval. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys i tre steg och placerats in i ett utvecklingsekologiskt perspektiv utifrån …
… tyst elev?? Hur upplever eleverna att de blivit bemötta av lärare respektive kamrater under sin grundskoletid? ” Vilket specialpedagogiskt stöd har eleverna fått och upplever de att det överensstämmer med deras behov av stöd” Vad upplevs som positivt respektive negativt?? Hur …
En litteraturstudie
… och slav under sjukdomen. Tonåringarna kände sig annorlunda gentemot sina kamrater då de ständigt var tvungna att tänka på vad de åt, flera gånger om dagen kontrollera blodsockervärdet samt injicera insulin. Kategorin självständighet är ett samlingsnamn som beskriver ansvaret …
… med 1-3 åringar? - Vilken mening får kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av videoobservationer och fältanteckningar som jag sedan har analyserat med hjälp av begrepp från livsvärldsfenomenologin och begreppet …
… att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan. D?rf?r, syftet har varit att belysa hur n?gra …
… med koncentrationssv?righeter, de upplever sig annorlunda j?mf?rt med sina kamrater och st?r inf?r unika pedagogiska och sociala utmaningar. Ibland f?reg’s en ADHD-diagnos av en l’s och skrivutredning samt ett psykiskt lidande. Dessa utmaningar inkluderar en preferens f?r …
Barns upplevelser och tankar
… det är en stor skillnad att prata inför hela klassen än med sina närmaste kamrater. De blir mer nervösa inför en storgrupp då man är orolig över hur klasskamraterna ska reagera. En annan anledning till den ökade nervositeten är att man inte har fått öva mycket på att framträda …
… rapporter och en jämförelse mellan döva respektive hörande jämnåriga kamrater. Samt illustration i form av diagram, en sammanfattning över postenkäterna. Resultatet lyder att döva ungdomar skapar och formar sin identitet genom en stark grundtrygghet hos familjen och döva vänner …
