343 uppsatser · sida 18 av 23
Vad får en preliminär bedömning av ett åberopatnytt politiskt verkställighetshinder innehålla?
… barnet kan utveckla sin självkänsla samt att våga synas och höras framför sina kamrater. Det visar sig också att pedagogerna uppger sig anse lärarutbildningen som bristfällig i avseende att lära ut vilka metoder som kan användas inom pedagogiskt drama.
… barnet kan utveckla sin självkänsla samt att våga synas och höras framför sina kamrater. Det visar sig också att pedagogerna uppger sig anse lärarutbildningen som bristfällig i avseende att lära ut vilka metoder som kan användas inom pedagogiskt drama.
Vad lär sig elever om hälsa i skolan?
… undersökningens syfte och dess forskningsfrågor med hjälp av handledare, kurskamrater och egna tankegångar. Som resultat svarar eleverna, att de tycker att det är viktigt, att man mår bra genom att äta väl, träna, träffa kompisar, umgås med familjen och att främja den psykiska …
hur en säker och fungerande trafikmiljö i anslutning till en skola kan utformas - exemplet Bryngelstorp Nyköping
… vågar låta barnen gå eller cykla till skolan själva eller tillsammans med kamrater eller någon vuxen. I slutet av arbetet summerade jag mina erfarenheter från samtal med trafikplanerare, studerade exempel och observationerna vid Bryngelstorp i tre förslag som kan förbättra den …
En intervjustudie om lärares syn på självkänsla och dess påverkan på elevers lärande
… hur elever med hög- respektive låg självkänsla agerar i klassrummet och bland kamrater. Däremot så är det flera av de intervjuade lärarna som anser sig stärka elevers självkänsla genom beröm för prestationer. Enligt tidigare forskning så stärks självkänslan genom beröm för …
En beskrivning av vardagen i skolan
… i skolgymnastiken. Ungdomarna ansåg att de hade sämre ork än sina jämnåriga kamrater. Många faktorer som försämrade astman kunde härröras till skolans miljö såsom dålig luft, dåligt städat och mögel. För att underlätta vardagen i skolan för ungdomar med astma bör skolsköterskans …
… resonemang i första hand baseras på uttalande från vuxna, syskon eller kamrater i deras närmsta omgivning, i andra hand media och tredje skola. Slutsatsen som kan dras av denna studie är att lärare idag måste hjälpa elever att skapa samband och helheter kring begreppet hållbar …
… till att reflektera, samtala och ställa frågor tillsammans med andra kamrater och vuxna samt sammanhanget i ett ämne som stimulerar barns språkliga aktivitet och leder till en kunskaps- och språkutveckling. Resultat av denna undersökning kan implementeras i förskolorna genom att …
… efter att hjälpa elever utveckla och underlätta läsutvecklingen med hjälp av kamrater, hjälpmedel för att eleven ska kunna utvecklas så bra så möjligt inom sin egen läsutveckling.
… ASL. Genom arbetet med ASL kunde eleverna läsa vad de själva samt vad deras kamrater skrivit, beroende på deras nivå.
- Lärarens främjande arbete för ett positivt klassrumsklimat och stöttandet av elevers självkänsla
… miljö som de själva upplever som god, där det finns acceptans från lärare och kamrater och där stämningen är positiv men det finns en viss problematik i att samsas med alla i en grupp om personkemin inte stämmer.
… se att barnen använde sig av tecken för att kommunicera både med pedagoger och kamrater. Det var pedagogerna som använde tecken mest och hade alltid ögonkontakt med barnen när TAKK användes.
En studie om elevers samtal om text som en del i skrivandet
… texter när den får prata utifrån en given struktur om sina textalster med sina kamrater. Genom strukturerade textsamtal höjer eleverna dels sin verbala förmåga och dels sin skriftliga metaspråkliga kompetens i interaktion med andra. Studien visar att läraren ger eleverna …
En kvalitativ studie om rektorer, lärare och elevers åsikter om dagens situation.
… individen. Det ger också eleven mer utrymme att tala och få feedback från kamrater och läraren.
En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om hälsofrämjande arbete i förskolan.
… utmanas mer fysiskt, och inomhus ska barn känna ett lugn och en trygghet med kamrater och förskollärare. Förskollärarna uppfattar kost som en stor riskfaktor i det hälsofrämjande arbetet och några arbetar aktivt med att utesluta onyttigheter i förskolan. Dessa förskollärare …
