79 uppsatser · sida 2 av 6
… och spriding av luftvägsinfektioner.I den här studien ingick 30 förmedlingskalvar av mjölkras som ursprungligen köptes in från 10 olika besättningar för att ingå i ett försök på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Strax efter att kalvarna anlänt till stallokalerna …
betydelsen av råmjölkens kvalitet, när, hur och i vilken mängd den ges
Kalvar förvärvar passiv immunitet från modern enbart genom intag av råmjölk. Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på hur överföringen av passiv immunitet från ko till kalv påverkas av råmjölkens kvalitet, volymen råmjölk som ges och tidpunkten för första …
… som nya fysiska miljöer och sociala förändringar. Kor som separeras från sina kalvar efter 4 dagar vokaliserar mer än kor vars kalvar är yngre vid separationen. De visar också mer oroligt beteende som att stå, gå och titta utanför boxen. Beteendena varar längre om kalven är …
Kalvar är en besättnings framtid, men av flera orsaker riskerar denna grupp ofta att hamna i skymundan, t.ex. på grund av tidsbrist. Besättningar kan ansluta sig till Svenska Djurhälsovårdens nöthälsovård i så kallade paket. I både det stora och det lilla paketet ingår …
… i upp till en vecka, sedan flyttas den oftast till en gruppbox med andra kalvar. I konventionella system är det tillåtet att hålla kalven i ensambox i upp till åtta veckor. Men det finns andra typer av produktionssystem där kalven hålls tillsammans med andra kor och kalvar innan …
… i boxen. Beteendestudier samt renhetsbedömningar utfördes på två grupper med kalvar av en ålder på ca 6,5 respektive 8,5 månader. Vid insättning i boxen fick kalvarna en inkörningsperiod för att vänja sig vid att golvet rör sig. Deras beteeende under denna period studerades och …
… har olika intensitet beroende på vid vilken tidpunkt separationen sker. Kalvar som separeras vid fyra dagar eller senare uppvisar en intensivare separationsrespons, som dessutom varar längre, än kalvar som avvänjs omedelbart efter födseln. På Ängavallen i Vellinge kommun har man …
… att IgG-koncentrationen i plasma påverkar kalvens hälsa och tillväxt genom att kalvar med låga IgG-koncentrationer oftare drabbas av sjukdomar vilket indirekt kan leda till sämre tillväxt. I denna studie ingick både SRB-djur och SH-djur, vilket gav möjlighet att undersöka …
Luftvägssjukdomar är ett av de vanligaste hälsoproblemen hos kalvar och utgör en betydande kostnad för branschen. Luftvägssjukdomar är komplexa till sin natur och uppkommer endast då en kombination av faktorer som inkluderar djuret, miljön och infektiösa agens förekom-mer. Ofta …
Avhorning är ett ingrepp som utförs rutinmässigt på kalvar och i mindre omfattning på killingar. Den vanligaste avhorningsmetoden i Sverige är brännjärnsavhorning. Ingreppet är smärtsamt för djuren, något som visats genom ökade smärtbeteenden samt förhöjda plasmakoncentrationer …
För snabb tillväxt och minimerad sjukdomsrisk hos kalvar är det viktigt med en bra start i livet både när det gäller utfodring och skötsel. Syftet med litteraturstudien var att undersöka olika utfodrings- och avvänjningsstrategier och granska hur de påverkar tillväxt och hälsa …
… använda det till höstkalvning. Kalvgömman bör byggas större så att även större kalvar får plats och foderbordet bör kunna nås av kalvarna också. Kalvarna kräver även stor yta för att kunna röra sig fritt. Det stora merarbetet är nog att få korna att flytta kalvningen antingen …
… marknaden efterfrågar och även i förväg kunna kalkylera med ”rätt” pris på de kalvar som produceras i den enskilda besättningen. Vi har tittat närmare på hur prissättningen på förmedlingskalvar (mjölkras) fungerar och även intervjuat producenter i branschen. Därtill har vi även …
en fältstudie
A cattle producer that buys calves that are younger than six months to the herd should have a starter stable to prevent infection spreading in the herd. According to the Swedish animal welfare regulation there has to be a starter stable if more than 50 calves that are younger …
The aim of the project was to investigate if Swedish rodents, brown rat (Rattus norvegicus), house mouse (Mus musculus), wood mouse (Apodemus spp) and water vole (Arvicola terrestris) captured in pig herds and in urban areas, constitute a reservoir for pathogenic Leptospira spp …
