46 uppsatser · sida 2 av 4
… De senaste åren har det funnits en påtaglig strävan mot ett mer genusmedvetet, jämlikt och jämställt samhälle. Vissa forskare menar att de har märkt en ökad sexualisering av utbudet i media och att medierna spelar stor roll för hur samhället definierar kvinnligt och manligt …
- en innehållsanalys av barnprogrammet Lilla Sportspegeln
… uppfatta programmet som ett uttryck för att sporten förändrats och blivit mer jämlik, eftersom att tjejer också ges plats i programmet. Dock sker detta fortfarande på männens villkor, där tjejerna tvingas anpassa sig till en manlig struktur som definierar kvinnan som det andra …
Stuiden fokuserar på utvecklingssamteln i grundskolan. Syftet är att undersöka elevers och lärares upplevelser och uppfattningar om utvecklingssamtalen i förhållande till de statliga styrdokumentens ambitionsnivåer vid en grundskola i en mellanstor skånsk kommun.
… har vi skrivit om de grundläggande demokratiska värdena, integritet, jämlikhet och solidaritet, hur de uttrycks och deras roll i tidigare läroplaner och i den senaste, Lpo 94. Vidare har vi tagit upp varför värdena aktualiserades och när själva ordet värdegrund uppkom. Vi visar …
Diskursen kring muslimska kvinnor i svenska dagstidningar 1999-2003
… förknippas ofta med kvinnoförtryck, medan västerlänningar förknippas med jämlikhet mellan män och kvinnor. Islam och muslimer framställs som "omoderna", medan Väst och västerländska värderingar framställs som "moderna" och som räddningen för "förtryckta muslimska kvinnor". På …
… har kvalitetssäkrats. Resultat: Det framkom att vårdarna såg personen som en jämlike trots sjukdomen, och vårdarna gav de demenssjuka medbestämmanderätt. Medbestämmanderätten togs till vara så långt det gick trots att vårdarna tyckte att det var svårt att tolka personerna p.g.a …
en undersökning av en samtalstyp i arbetslivet
… existerar en assymetri mellan chef och medarbetare, det är inte ett jämlikt samtal, vilket försvårar kommunikationen. Det blir allt vanligare med individuell lönesättning och chefen har fått en ny roll. Där de fackliga organisationerna tidigare haft löneförhandlingar som sitt …
… över sina strategier och tillvägagångssätt. Arbetsterapeuten bör arbeta för en jämlik maktfördelning mellan klient och arbetsterapeut. Arbetsterapeuten bör ges tid till att lära sig arbetssättet samt få träning, kunskap och handledning. Organisationens struktur och miljö bör gås …
En litteraturstudie om hur vårdare bemöter personer med demenssjukdom
… har kvalitetssäkrats. Resultat: Det framkom att vårdarna såg personen som en jämlike trots sjukdomen, och vårdarna gav de demenssjuka medbestämmanderätt. Medbestämmanderätten togs till vara så långt det gick trots att vårdarna tyckte att det var svårt att tolka personerna p.g.a …
… han att busa med barnen och själv leka barn. Han deltog i leken som en jämlik, medan den kvinnliga pedagogen behöll sin pedagogroll även i leken. Språkmässigt använder han sig av färre ord och även av en mer direkt kommunikation. Han ser sig själv som ett komplement i den …
… lärare respektive manliga lärare i dessa mångkulturella skolor, då synen på jämlikhet mellan könen kan se olika ut i olika kulturer. Studien innehåller intervjuer med sex grundskolelärare med 5-34 års yrkeserfarenhet bakom sig. Arbetet bygger dessutom på mediabevakning …
… insats borde inledas med målet att gå från en hierarkisk struktur mot en jämlik organisering med starka yrkesidentiteter som har teamarbetesfiloso-fi och gemensamma patientrelaterade mål i fokus
en kvalitativ studie
… ”sjukgymnastens erfarenhet”, ?sjukgymnastens inställning till patienten?, ”jämlikhet mellan sjukgymnast och patient”, ?samhörighet mellan sjukgymnast och patient? och ”personkemi mellan sjukgymnast och patient”. Tema B innehöll tre kategorier, ”terapeutiska ramar” …
… är att se människan framför diagnosen, att behandla patienten som enjämlike, att stödja i hanteringen av negativa känslor, att uppmuntra inneliggandepatienter till aktivitet, att understödja återtagande av kontroll och att understödjauppbyggnaden av sociala färdigheter. I …
… visar det sig att ROAG är ett bra bedömningsinstrument för att få jämlika och oberoende bedömningsresultat. Trots det är det vanligt förekommande att munvården saknas i dokumentationen.
