This study is about Swedish football supporters located on the cheering section of the arena. These supporters are often being described as hooligans and as a threat to Swedish football. The aim of this study were therefor to provide further knowledge about the supporters on the cheering section and their culture. Questions about supporter behaviour and supporters own opinion on their effect at Swedish football and supporter culture were examined. The data was collected thru a web-based survey of Swedish football supporters.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att se hur professioner som Polis och Socialtjänst samverkar och samarbetar i det förebyggande arbetet mot huliganism i Sverige.Metod: Vi har gjort kvalitativa intervjuer med en polis från Supporterpolisen och tre stycken fältassistenter under socialtjänsten. Vi har också samlat in data från officiella dokument som vi har fått från de verksamheter som har studeratsResultat: Resultatet visar oss hur professionerna samverkar och samarbetar med varandra i det förebyggande arbetet mot huliganism. Det visar också hur det förebyggander arbetet är organiserat , vad som görs av de olika professionerna samt vilka de övergripande målen inom organisationerna är. Vi har även fått information om vad polisen och socialtjänsten anser som deras samverkan och samarbete, vad som är positivt med samverkan och i vilka fall som samverkan inte fungerat. Slutsats: Vår slutsats är att det finns en god samverkan mellan de studerade professionerna.

I takt med expanderingen av evenemangsturism växer även kraven på säkerhetshanteringen i samband med evenemangen. Hot som huliganism är vanligt förekommande vid vissa evenemang och behöver handskas med för att undvika eventuella påverkningar på besöksnäringen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur aktörer arbetar kring säkerhet inför och under evenemang för att säkerställa individens hälsa i omständigheter där huliganism är närvarande och ofredar besöksnäringen. Fortsättningsvis vill vi även komma fram till vilken grad huliganismen påverkar besöksnäringen och i sådana fall, på vilket sätt. För att kunna svara på syftet och våra frågeställningar, har vi använt oss av en kvantitativ undersökning som hjälpt oss att påvisa denna företeelse.

In December 22, 2010, the hockey clubs AIK and Djurgården played against each other in front of an audience of more than 11 000 people in Ericsson Globe Arena, Stockholm. Although it was one of the biggest games of the year, afterwards no one was talking about the actual game on the ice. The reason; several times during the game, hooligans from both sides started big quarrels and the hockey dome felt more like a war scene than a place for a hockey game. From a branding point of view, and along with similar incidents from the past, the night in December did not create a good situation for AIK and their image.  Therefore, in this essay I want to investigate how AIK communicated through the crisis. I also want to evaluate whether their communication was good or bad from the perspective of different crisis communication theories.The essay?s research questions are:How did media describe the crisis and AIK´s part in it?What effect did AIK´s previous history of similar problem have on the ongoing crisis?How did AIK communicate through the crisis?How was AIK´s image affected by the crisis?What did AIK do well/what could AIK have done better?To be able to answer these questions, several news articles from the sports paper ?Hockeyexpressen? has been analyzed as well as a text from AIK itself.