Sök:

Sökresultat:

883 Uppsatser om Gymnasieelever - Sida 1 av 59

Cliffordalgebra för gymnasieelever

Det här examensarbetet är ett projekt att förenkla Cliffordalgebra till en nivå så att vissa Gymnasieelever kan förstå lite av grunderna. Ett kompendium är skrivet med definitioner, förklaringar, exempel, övningar och svar på dessa. Målgruppen är intresserade Gymnasieelever med bra matematisk grund och som vill lära sig något nytt. Materialet i kompendiet har diskuterats med en grupp Gymnasieelever. Diskussionen gav ett önskvärt.

Gymnasieelever löser andragradsekvationer

Vilka svårigheter finns när Gymnasieelever löser andragradsekvationer?Författarens erfarenheter från den verksamhetsförlagda delen inom lärarutbildningen, visar att Gymnasieelever har svårt för att lösa andragradsekvationer. Syftet med uppsatsen är att belysa de problem som uppstår när Gymnasieelever löser andragradsekvationer. Undersökningsmetoden har varit av kvalitativ art. Samtal med elever som löser ekvationer av andra graden har bandats.

Gymnasieelever tycker till om historia

This essay is a comparative analysis with focus on Jean-Paul Sartre´s existentialism and Ferdinand Alquié´s cartesianism. They both represented the French philosophy of conscience in the early and mid 1900s. Because of that, they had similar ideas concerning the human conscience and freedom of the mind. But how did they come to those conclusions? And in which cases did they differ from one and other?.

Informationssökningsprocess på Internet i studiesituationer

Uppsatsen presenterar hur högskolestudenter och Gymnasieelever av båda könen (killar respektive tjejer) hanterar informationssökning och källkritik på Internet i samband med studier. Syftet med studien är att se skillnader och likheter i tre sökaspekter (informationsbehov, sökstrategi och källkritik). Sedan vill jag se hur tre sökaspekter används av båda könen bland högskolestudenter och Gymnasieelever. Undersökningen är en både kvantitativ och kvalitativ studie. Det kvantitativa inslaget bygger på enkätfrågor och öppna frågor medan det kvalitativa inkluderar intervjufrågor.

Kartläggning av nack/axel- och ländryggsbesvär relaterat till dator- och mobilanvändande hos gymnasieelever: En enkätundersökning

Introduktion: Både dator- och mobilanvändandet har under de senaste åren ökat markant. Därför har relaterade muskuloskeletala problem ökat, eftersom dator- och mobilanvändande har visats vara en riskfaktor för nack/skuldersmärta samt ländryggsmärta. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga besvär i nacke/axlar och ländrygg som är relaterat till dator- och mobilanvändande hos elever på ett gymnasium i årskurs tre i Norrbotten. Metod: En enkätundersökning genomfördes på 78 Gymnasieelever i årskurs tre på ett gymnasium i Norrbotten. Enkäten utformades av författarna själva med inspiration från andra studiers enkätformulär.

Stressad av skolan? : Analys av skolfaktorers påverkan till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever

Syftet med denna studie är att med kvalitativ metod undersöka hur skolfaktorer påverkar till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga Gymnasieelever samt hur dessa elever återhämtar sig från stressfyllda situationer. Åtta intervjuer analyserades med hermeneutisk ansats. Tolkningen av intervjuerna visar att det inte är enskilda skolfaktorer som stressar denna grupp av kvinnliga Gymnasieelever, utan att det framförallt är brist i elevernas prioritering och strukturering av skolarbete som leder till stressfyllda situationer. Dessutom visar studien att denna grupp av elever sover fem ? sex timmar per natt, vilket kan vara en bidragande orsak till svårigheter för eleverna att bemästra stressfyllda situationer.

It-säkerhetsmedvetenhet hos gymnasieungdomar : En kvantitativ studie om it-säkerhetshot och risker för Internetanvändare

Syftet med denna studie är att ta reda på hur medvetna Gymnasieelever är om it-säkerhetshot och risker på Internet. Detta har gjorts genom att först undersöka aktuella hot genom att studera trendrapporter från ledande it-säkerhetsföretag. Denna information har sedan använts i en enkät för att ta reda på kunskapen och medvetenhetsnivån om dessa it-säkerhetshot bland Gymnasieelever i Uppsala. Studien visar att det finns ett behov av utökad kunskap inom området. I resultatet kunde särskilda brister ses i de sociala aspekterna av it-säkerhet.

Gymnasieelevers uppfattningar av miniräknare

I denna uppsats kommer vi belysa hur Gymnasieelever på olika sätt uppfattar miniräknare och vilka för- och nackdelar som kunde urskiljas i deras uttalanden. Resultaten i denna uppsats utgår från en enkätundersökning som genomfördes på 101 Gymnasieelever. Under bearbetningen av empirin krävdes det att vi tolkade vissa öppna svar, vilket gjordes med hjälp av tidigare forskning och redan formulerade användningsområden för miniräknare. Då denna studie i första hand är kvantitativ kommer de flesta resultat presenteras i form av tabeller och diagram. Vi kommer sedan utgå från ett sociokulturellt perspektiv, där begreppen mediering, socialisering och looping-effekter är centrala och används när vi för diskussionen kring de resultat som studien frambringat..

Elevtexter - från säck till påse : Hur gymnasieelever skiver "forskningsrapporter"

Vårt syfte med arbetet var att undersöka Gymnasieelevers skrivande i samband med egen?forskning? och frågeställningarna löd:? Vilken typ av textkategorier producerar eleverna i samband med sådan ?forskning??? Vilka eventuella skillnader gentemot Nilssons grundskoleelever uppvisar vårundersöknings Gymnasieelever?Vi har med hjälp av vårt empiriska material och utifrån givna teoretiska utgångspunktersett att Gymnasieelever i hög grad iklär sig rollen som omskapare, men nästan lika vanligt ärdet att deras egna röster hörs.I jämförelsen med Nilssons material framgick att elever med stigande ålder blir allt mindrebenägna att kopiera, men allt mer benägna att omskapa och även i allt större utsträckningtillåter sig att släppa fram den egna rösten..

Vad anser gymnasieelever att en ?bra? lärare kännetecknas av?

Syftet med detta arbete är att undersöka och reflektera över vad några representanter för dagens Gymnasieelever anser kännetecknar en bra lärare. Min önskan är att få mer kunskap om och större insikt i hur jag själv kan bli en bra lärare, då det är viktigt för mig i min roll som lärare på en yrkesgymnasieskola.För att undersöka vad Gymnasieelever anser att en bra lärare kännetecknas av, har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra elever i gymnasieskolans årskurs två och tre.Respondenterna tror, att den gemensamma nämnaren för att vara en bra lärare är engagemang och anser, att olika lärare kan vara bra fast de undervisar på olika vis. Det är svårt att kort sammanfatta vad det innebär att vara en bra lärare, men möjligen kan man säga, att en bra lärare är en självständig, inkännande människa med god ämneskunskap samt stort engagemang. Det är bara att konstatera att lärarens uppgift är svår och komplex. Det är en bred uppsättning egenskaper som kännetecknar en bra lärare..

Frånvaro i ämnet Idrott & Hälsa i gymnasieskolan ? en intervjustudie bland nio gymnasieelever

Syftet med arbetet har varit att undersöka vad det är som kan göra att några Gymnasieelever har hög frånvaro i Idrott & Hälsa A i gymnasieskolan. Genom semistrukturerade intervjuer på nio Gymnasieelever samlades data in genom bandade intervjuer. De genomfördes på elevernas fria tid i skolan.Resultatet av undersökningen pekar på att frånvaron till stor del beror på omotivation och där de yttre omständigheterna har en betydande inverkan. De yttre omständigheterna är kompisar, klasskamrater, syskon, kusiner och betygsystemet. Eleverna tycker att ämnet är mindre viktigt än andra.

"a äter upp b" : hur gymnasieelever översätter mellanmatematiskt språk, symbolspråk och vardagsspråk

Syftet med denna studie var att undersöka hur Gymnasieelever översätter mellan tre matematiska språkformer (symbolspråk, matematiskt språk och vardags-språk). Studien använde ett slags test, en kunskapsdiagnos, för att undersöka detta. Gymnasieelever från samma program i tre olika årskurser fick möjlighet att delta i studien. Diagnosen var uppdelad i tre översättningsområden: från matematiskt språk till symbolspråk, från symbolspråk till matematiskt språk och till sist från symbolspråk till vardagsspråk. Resultatet visar att Gymnasieeleverna, oavsett årskurs, har problem med översättningarna.

Vetenskap upp i dagen : En analys av hur gymnasieelever manifesterar vetenskapligt arbetssätt i text

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som Gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av Gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är kritiskt tänkande, slutledningsförmåga och referenshantering.

Vetenskap upp i dagen? : En analys av hur gymnasieelever manifesterar vetenskapligt arbetssätt i text

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som Gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av Gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är kritiskt tänkande, slutledningsförmåga och referenshantering.

Hur gymnasieelever ser på sin framtid och studie- och yrkesvägledning : - en komparativ studie mellan studieförberedande program och yrkesprogram

Syftet med den här studien var att undersöka om det finns några skillnader i hur Gymnasieelever ser på sin framtid när det gäller studier och arbete, och om de anser att de får sina vägledningsbehov tillgodosedda. Här jämförde jag elevernas svar utifrån om de gick högskoleförberedande eller yrkesprogram samt kön, klass och bostadsort. För att ta reda på detta gjorde jag en kvantitativ enkätundersökning med 250 Gymnasieelever i årskurs 3 i en Norrlandskommun. Resultaten jag fann var att elever från högskoleförberedande program, övre klass, som bor i stad och är killar, generellt har större handlingshorisont. De vet i större utsträckning vilken utbildning de vill gå och ser sig i större utsträckning ha mycket goda möjligheter att få arbete i framtiden.

1 Nästa sida ->