180 uppsatser · sida 2 av 12
… ju mer tiden går. 1995 accepterade 66 % av svenska folket kameraövervakning på gator och torg medan sju år senare svarade, på samma fråga, hela 75 % att de accepterade kameror på gator och torg. Kameraövervakning har visat sig ha en preventiv effekt på vissa brott. De brott som …
en studie av gatuträdens villkor på tre Uppsalagator
… i en allt tätare stad. Arbetet beskriver och jämför träden på tre av Uppsalas gator, och behandlar trädens kvaliteter i gaturummet samt hur man skall arbeta för att säkra goda livsbetingelser för träden.
analys och förslag till förbättringar för ökat folkliv
… Kalix har en historisk stadsplan med stora doser charm och identitet. Böjda gator med viktiga fondbyggnader och intressanta platsbildningar ses som stora kvaliteter. Den småskaliga bebyggelsen och humana skalproportionerna skyddar mot vindar och främjar för trivsamma stadsrum …
förutsättningar och förslag till åtgärder för en levande stadskärna
… medvetande och i den fysiska strukturen. Det beror bland annat på att många gator i nord-/sydlig riktning har slutna fasader och få entréer mot gatan. Dessa gator upplevs som bakgator vilket hindrar rörelsen av människor. Även Södra hamnledens barriärverkan påverkar rörelsen i …
en studie av den offentliga gatans sociala kvaliteter
Denna uppsats syftar till att, utifrån en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhållanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och därigenom påverkar möjlighet för möten och interaktion mellan människor. Vi ämnar visa hur Stockholms stad …
mötet mellan stad och land, mellan gata och väg samt mellan urbana och rurala ideal
I stadsranden sker det fysiska mötet mellan vägar och gator samt mellan stad och land. Här sker även mötet mellan urbana och rurala ideal. Syftet i detta arbete är att identifiera och belysa de urbana och rurala ideal som ligger bakom vår uppfattning om stad och land. Dessa …
en studie om gångfartsområden
… till och genom dessa platser och hur påverkar trafikintegrerade platser våra gator och offentliga rum. Bakgrunden till valet av ämne för den här uppsatsen är intresset för samspelet mellan trafikanter som sker vid trafikintegration och det samspel som uppstår mellan …
ett gestaltningsförslag över Johannesbäcksgatan i Uppsala
Städernas gator har länge utformats utifrån bilisternas behov. Men tiderna har ändrats och idag är det allt vanligare att gatumiljöer utformas för att främja cyklister och fotgängare. Det beror delvis på vår strävan efter ett hållbart samhälle. I detta examensarbete kombineras …
… och mäta organisationsklimatet vid Piteå kommuns avdelning Teknik och gator (TG). Utifrån tio klimatdimensioner mättes organisationsklimatet i en enkätundersökning i vilken 88 procent av avdelningens medarbetare deltog. Resultatet visar en hög nivå på samtliga dimensioner …
… de riskerar att utsättas för brott bör gångvägar vara placerade längs bebodda gator eller trafikerade vägar. Eftersom fotgängare enkelt kan stanna till om andan faller på kan inbjudande platser att vistas på öka folklivet i staden. Ett sätt att arbeta med att skapa bättre …
… med mycket vatten i kvarterens inre och med byggnader längs de befintliga gatorna som ger stadsdelen en egen identitet.
… med mycket vatten i kvarterens inre och med byggnader längs de befintliga gatorna som ger stadsdelen en egen identitet.
… första gågata 1961. Efter det har handelstråken i stadsdelen växt och gågatorna utvidgats allt mer. Antalet restauranger och serveringar har ökat drastiskt sen 1970-talet. Norrcity är idag en stark stadskärna med varierad handel, inte minst tack var den varierade kundkretsen som …
… stadsdel. För att göra Fredriksberg mer tillgängligt har jag dragit två nya gator igenom området. Jag för också en diskussion om hur staden bör växa. Det är idag vanligt att ny mark i staden blir tillgänglig på grund av industrins strukturomvandlingar. Att förtäta landområden …
… att de blir lockande för invånarna, en nya kanal grävs fram inne i området och gatorna utformas så att de erbjuder siktlinjer och gena vägar till intressanta platser vid vatten. Nya offentliga byggnader förläggs till centrala platser och blir naturliga dragpunkter längs …
