Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka mål företag som sponsrar Fotbollsklubbar i Allsvenskan har, och hur viktigt respektive mål anses vara. Det undersöks även om det kan urskiljas några skillnader beroende på företagets geografiska verksamhetsområde. För att uppfylla syftet har en enkätundersökning genomförts bland 23 stycken allsvenska huvudsponsorer. Ett flertal mål, hämtade ur litteraturen, har värderats av respondenterna. De har även givits tillfälle att framföra andra mål de anser vara viktiga.

Vi har i den här uppsatsen undersökt finansiella inputs påverkan på sportsliga och finansiella outputs hos svenska Fotbollsklubbar. Från detta har vi försökt bestämma vilka inputs som de svenska Fotbollsklubbarna bör satsa på för att få önskade outputs. Vi har undersökt detta med hjälp av regressionsanalyser och Cobb-Douglas kostnadsfunktion. Vi har kommit fram till att det finns ett tydligt samband mellan den finansiella inputen personalkostnader och den finansiella outputen totala intäkter och den sportsliga outputen totala åskådare..

Försäkringsgivarens informationsplikt och rättsverkningar för bristande information.

Syftet med denna uppsats är att genom vår analys formulera vilka faktorer som ligger till grund för att lyckas att skapa konkurrenskraftiga Fotbollsklubbar i Sverige gentemot Europa. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats Teoretiska perspektiv: Vi har utgått från relevant fakta inom strategi för att djupare gå in på ?Key Success Factors?-modellen. Empiri: Vi har erhållit data från elva intervjuer som hållits med nyckelpersoner inom fotbollsbranschen. Resultat: Fotboll som underhållning kommer alltid att vara beroende av moderna anläggningar och en uppdaterad kompetens för att kunna erbjuda sina publik det den vill ha och på sätt nå framgångar..

Syftet med rapporten är att försöka genomföra en traditionell företagsanalys på ett antal utvalda Fotbollsklubbar från både England och Sverige. Vidare har det också undersökts vilka begränsningar och regler som UEFAs regelverk Financial Fair Play innehåller och vilka utmaningar implementeringen av detta regelverk kan innebära för klubbarna. Genom Fotbollsklubbarnas årsredovisningar samt sex intervjuer har vi kommit fram till att en traditionell företagsanalys, som nyckeltalsanalys inte går att tillämpa på Fotbollsklubbar på grund av ägartillskott och Soft Budget Constraint. Fotbollsklubbarna verkar i en hög grad av Soft Budget Constraint då det inte finns några incitament för klubbarna att sköta sin ekonomi. Financial Fair Play har instiftats för att förhindra både ägartillskott och stöd från stater i form av skattelättnader.

Title: Nu är det dags för fotboll 2.0 I En studie om hur Fotbollsklubbar i allsvenskanarbetar med relationsmarknadsföring med hjälp av sociala medier.Short explanation of the titleWe chose the title ?Nu är det dags for fotboll2.0?because it relates to the socialhabits that occurs between individuals within society today. People are moreinteractive online than before due to the development of Web 2,0 and social medias.Main purposeThe main purpose of this thesis is to describe how professional football clubs usesocial media tools to establish, maintain and develop relationships with costumerswithin the field of sports.MethodologyThe thesis is based on a qualitative research with an inductive approach to make itpossible to create a depth within the research. In addition, we have a hermeneuticperspective to build an understanding for the hard labour that is put in action byworkers in the football clubs only for the reasons of making relationships possibleand strengthening bonds by using social media tools. We have gathered theempirical information trough interviews with main leaders within chosenorganizations that use social media tools on an every day basis.

Kunskap har blivit en allt viktigare framgångsfaktor för företag de senaste åren. Tydligast syns det inom näringslivet där antalet kunskapsintensiva företag har ökat markant. Personalen som även kallas humankapital och är en del av det intellektuella kapitalet, har därmed fått en allt viktigare roll eftersom de utgör företagens största tillgång. För att återspegla en rättvisande bild av tillgångarna är det därför av yttersta vikt att synliggöra humankapitalet i årsredovisningen vilket ger upphov till stora värderingsproblem. I studien görs därför en jämförelse med Fotbollsklubbar som köper och säljer spelarkontrakt och därmed får en naturlig värdering i balansräkningen.

Bakgrund och problem: Humankapitalet som motsvarar ett företags intelligens är en av företagens viktigaste tillgångar. I Fotbollsklubbar är det bland annat spelarna som motsvarar klubbens kompetens. Däremot i traditionella företag är det de anställda som motsvarar intelligensen. Förutom Fotbollsklubbar på elitnivå är det i Sverige inget annat företag som redovisar sina anställda som en tillgång i balansräkningen. När ett företags intelligens till största del består av de anställdas kunskap samt kompetens och det inte uppvisas i företagets finansiella rapporter kan det tyckas ge en missvisande bild av verkligheten.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar den ekonomiska ställningen hos internationella Fotbollsklubbar med en omsättning på över 40 miljoner euro. Metod: Studiens metod utgörs av en empirisk dokumentstudie där årsredovisningar och andra finansiella rapporter granskas. Med hjälp av dessa rapporter upprättas sedan förädlingsvärdesanalys, kassaflödesanalys och Vöpels modell. Klubbarna delas i studien in i tre olika grupper baserat på ekonomisk ställning. Det är dessa grupperingar som sedan utgör grunden för hur klubbarna analyseras. Analysdelen är upplagd på det viset att den baserar sig på en analysmodell som innefattar ett antal olika faktorer som kan tänkas påverka klubbarnas ekonomiska ställning.

Syfte: Vi har som syfte med det här examensarbetet att belysa de skillnader som uppstår när de allsvenska Fotbollsklubbar kan välja mellan två metoder för att redovisa externt förvärvade spelare. Med tanke på att spelaromsättningen har en stor betydelse för klubbarnas resultat så är det av intresse att se effekten av dessa redovisningsmetoder. För att inte arbetet skulle svälla ut för mycket så har vi valt att avgränsa oss till allsvenskan, den högsta ligan i Sverige. Metod: Som metod för att samla in data till det här ämnet så ansåg vi att en kvalitativ metod skulle passa bäst. För att på så sätt kunna få en djupare inblick i hur det fungerar i verkligheten. Information kring de här två redovisningsmetoderna fick vi genom intervjuer, både via telefon och via mejlkontakt.

Inledning: ?Fixar ni (styrelsen) ekonomin så skall vi (sportledningen) fixa sportresultaten!?Så här kan en fotbollsklubbs verksamhet beskrivas. Den består av två verksamhetsdelar, den sportsliga och den affärsmässiga. De Allsvenska klubbarna har i dag en omsättning motsvarande små eller medelstora företag vilket leder till att stor vikt bör läggas vid att sköta ekonomin väl. Att sitta i en fotbollsstyrelse borde följaktligen vara som att sitta i en vanlig bolagsstyrelse.

SammanfattningTitel: ?Tyngdlösa Fotbollsklubbar - En studie om Immateriella tillgångar i Fotbolls AB?Seminariedatum: Tisdagen 22 Januari 2008Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 pFörfattare: Olle Alexandersson, Peter SandénHandledare: Per NordströmNyckelord: Immateriella tillgångar, Fotboll, IAS 38, RR 15Bakgrund: Den moderna fotbollens kommersiella utveckling innebär att Fotbollsklubbar idag i allt större utsträckning drivs som företag. Det är i skrivande stund fyra allsvenska Fotbollsklubbar som bedriver delar av verksamheten i AB. Utvecklingen i dagens företaga är att de är alltmer kunskapsinriktade. Den finansiella styrkan sitter inte längre nödvändigtvis i fysiska tillgångar, såsom maskiner och inventarier, utan består allt oftare av icke-fysiska tillgångar som patent, kontrakt och andra legala rättigheter.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFöretagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitetFörfattare: Simon Hård & Peter LarsenHandledare: Robert JoachimssonTitel: Värdering och redovisning av fotbollspelareBakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagsläget existerar är så kallade tjänsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa är personalen den största tillgången men anställda tillåts inte redovisas i balansräkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvärvade anställda, fotbollsspelare, får aktiveras i balansräkningen som en immateriell tillgång. Uppsatsens frågeställningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska Fotbollsklubbar en rättvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga värde? Vad är tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rättvisande bild och spegla deras verkliga värde bättre?Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rättvisande bild och ett verkligt värde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen.

Bakgrund och problem: Utvecklingen inom näringslivet har gått från att vara dominerad avtung verkstadsindustri till att bli mer tjänsteinriktad där personalens kompetens värdesätts allthögre. Många företag nämner i sin årsredovisning att personalen är deras viktigaste ochstörsta tillgång. Hittills har personalekonomisk redovisning endast återfunnits iresultaträkningen som kostnadsposter. I dagsläget finns det dock företag som kan och fårredovisa sin personal i balansräkningen som en tillgång, nämligen Fotbollsklubbar medprofessionella spelare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför Fotbollsklubbarna får redovisa sinaspelare som tillgångar i balansräkningen och varför kunskapsföretag inte får göra det. Viundersöker även om redovisningen av spelare i balansräkningen ger en rättvisande bild avklubbarnas värde.Avgränsningar: Vi avgränsar oss till tre börsnoterade Fotbollsklubbar: AIK Fotboll AB, FCKöpenhamn samt Tottenham Hotspur FC.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFöretagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitetFörfattare: Simon Hård & Peter LarsenHandledare: Robert JoachimssonTitel: Värdering och redovisning av fotbollspelareBakgrund och problemformulering: En stor andel av de företag som i dagsläget existerar är så kallade tjänsteföretag eller kunskapsföretag. För dessa är personalen den största tillgången men anställda tillåts inte redovisas i balansräkningen. Fotbollssporten har dock ett unikt regelverk som möjliggör att förvärvade anställda, fotbollsspelare, får aktiveras i balansräkningen som en immateriell tillgång. Uppsatsens frågeställningar lyder: Erbjuder redovisningen av fotbollsspelare i svenska Fotbollsklubbar en rättvisande bild av klubben och speglar den dess verkliga värde? Vad är tanken bakom de nu existerande redovisningsreglerna och finns det andra metoder att redovisa fotbollsspelare som skulle ge en mer rättvisande bild och spegla deras verkliga värde bättre?Syfte: Att utreda om dagens regler för hur fotbollsspelare skall redovisas bidrar till att en rättvisande bild och ett verkligt värde av en svensk fotbollsklubb uppvisas i redovisningen.