337 uppsatser · sida 20 av 23
uppkomst och förekomst
… om djurägare tvättar sina katter med loppschampo minskar risken med 90 %. Även foderintaget verkar ha betydelse för utvecklande av sjukdomen då katter som äter torrfoder till synes har lägre risk att drabbas än de katter vars huvudsakliga kost består av blötmat. Tonfisk på burk …
Flushing är samlingsnamnet för tillskottsutfodring med fodermedel med högt energiinnehåll i syfte att förbättra den reproduktiva förmågan hos djur. Metoden används aktivt på flera av lantbrukets djur men fokus för det här arbetet är främst får och nötkreatur då de allra flesta …
It has been shown that moose can affect plant community composition and structure. Selective browsing with other damages of large herbivores on tree species with different tolerance to disturbance could reshape the tree layer in both managed and natural forests. Rowan Sorbus …
… av för hög konsumtion av lättsmälta kolhydrater (stärkelse), framförallt kraftfoder. Detta resulterar i att våmmens pH sjunker för mycket. Kraftfoder stimulerar inte idissling och salivering, vilket är kons egna buffertsystem, då saliven innehåller buffrande ämnen. Fodrets …
en undersökning på svenska gårdar
… som körs in från åkern. Det är viktigt att minska antalet av dessa eftersom foderkvalitén kan påverkas negativt. Ett sätt att göra detta är att konservera grönmassan genom ensilering. Ett fenomen som kan uppkomma när silon öppnas är varmgång i ensilaget, och jäst anses vara den …
… skiljer sig mellan produktions-system, ras, klimat och tillgång på näringsrikt foder. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka gener som påverkar ovulationsfrekvens och kullstorlek hos får. Sammanfattningsvis är det viktigt att studera fertilitetsgener för att …
… Djuren kan genom återkopplingsmekanismer känna av konsekvenserna efter foderintag vilket påverkar dess preferenser för särskild föda. Återkopplingsmekanismerna gör att idisslaren upplever mättnad eller obehag. Obehag orsakas av över- eller underskott av näringsämnen och leder …
… och/ eller baljväxter. Helsäd av spannmål är i många avseenden ett användbart fodermedel. På grund av att det bara skördas en gång per år kan maskin och arbetskostnader hållas nere. Spannmål går dessutom att så ihop med vall eller som efterföljande gröda i växtföljden och …
… ökat smitt-tryck. Det kan resultera i sämre produktionsresultat genom lägre foderintag och försämrat foderutnyttjande samt högre dödlighet. Olika produktionssystem och utfodringssystem kan påverka stallhygienen. En person med djuröga definieras som någon som är intresserad av …
Importerad soja är vanligt att använda i hästfoder som en proteinkälla, men de negativa effekterna på miljön som orsakas av odling och transport skapar ett intresse för inhemska alternativ. De inhemska proteinfodermedel som tagits upp i litteraturstudien är torkad vetedrank …
… går till och vad som bör beaktas för att få ett hygieniskt och näringsrikt foder: vilka faktorer som är viktiga innan och efter materialet har ensilerats och vanliga problem i processen utvärderas. Slutligen beskrivs och jämförs vanliga ensileringssystem med dess för och …
… i mjölk och urin. Sambandet mellan mjölkurea och urinurea kan påverkas av foderstatens sammansättning och egenskaper hos olika fodermedel. Syftet med detta examensarbete var att undersöka effekten av kaliumkonsumtion på urinvolym, vattenkonsumtion och kvävemetabolism med …
Svenska mjölkkor utfodras med proteinfodermedel där en del ofta består av importerat sojamjöl från Brasilien. Sojamjöl är den fraktion av sojabönan som blir kvar sedan oljan extraherats. Sojamjöl är rikt på råprotein och genom ytterligare behandling ökar proteinets våmstabilitet …
Hästens foderintag är en viktig biologisk process och behövs för att förse hästen med energi och näring så att de kemiska processerna i kroppen kan upprätthållas. Foderintaget påverkar även mängden näringsämnen och energi som hästen har tillgängligt för utveckl-ing av …
Kors förflyttningar mellan foderavdelning, liggavdelning och mjölkningsenhet (ME) i stall med automatiserad mjölkning (AMS) kallas kotrafik. Det finns i huvudsak fri, styrd och selektiv kotrafik. Mjölkproducenter med AMS eller med automatiserad mjölkningskarusell (AMR) är …
