222 uppsatser · sida 12 av 15
En kvalitativ studie om fångars personliga utveckling
Syftet med undersökningen har varit att undersöka om positiva förändringar och inre resurser utvecklas för intagna under en 30 dagars Ignatiansk klosterretreat på en av Sveriges högsäkerhetsanstalter. Deltagarna var dömda män i åldrarna 23 ? 55 år med straff på fyra år till …
En kvalitativ innehållsanalys av KRIS-medlemmars upplevelser av kriminalvården
Under 2010 dömdes ungefär 9700 personer runt om i Sverige till att avtjäna ett fängelsestraff, och inom tre år beräknas cirka 40 procent av dessa ha återfallit i någon form av kriminalitet. Under samma år genomgick cirka 60 procent av de intagna olika brottsförebyggande program …
- från kriminell till ickekriminell livsstil
… intervjuer med fyra personer som själva har sökt psykoterapi efter avtjänade fängelsestraff. Resultatet visar att motiven för att lämna kriminaliteten var primärt de anhöriga, en vilja att inte förlora mer relationer, tid, arbete och boende, en rädsla för att dö samt en ökad …
En kvalitativ studie om hur individer med en anorexiliknande problematik och emotionell instabil personlighetsstörning upplever sin situation utifrån dessa två sjukdomstillstånd
Denna kvalitativa studie innefattar en undersökning om hur personer med en kombination av en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning, upplever sin livssituation utifrån dessa två sjukdomstillstånd. En central frågeställning är att finna …
Rehabiliterande fängelsemiljö
Hur kan fängelsemiljöerna utformas för att gynna interners rehabilitering och därmed motverka återfall i brott? Det har varit min frågeställning under mitt examensarbete. Research, studiebesök och mycket skissande resulterade i ett inredningsförslag där tryggheten står i fokus …
sett ur före detta interners ögon
Bakgrund Kriminalvården i Sverige har ansvaret för 4427 personer i fängelse, juli månad år 2011, och ansvarar för att de intagna har möjlighet till sjukvård. Om det finns behov för vård utanför anstalterna skall kriminalvården ombesörja transport till sådan vårdinrättning som …
… har markerat genom att det i paragrafen föreskrivs upp till åtta års fängelse. Rättsväsendet är beroende av att målsäganden och vittnen på ett fritt och sanningsenligt sätt medverkar i rättsprocessen. I Sverige har vi också med få undantag en skyldighet att efter kallelse …
… i nära relation till vårdnadshavarna misstänks för brott som kan föranleda fängelse skall en särskild företrädare utses för att ta tillvara barnets rätt under förundersökning och efterföljande rättegång. Är vårdnadshavarna inte gifta eller sammanboende under äktenskapsliknande …
… fokuserat på olika former av social kontroll efter frigivning från fängelse och skyddstillsyn. Dessa innovationer för denna typ av gärningsmän har varit mer långtgående än för andra gärningsmän. Båda länderna har antagit politiska åtgärder för liknande mål men valt strategier …
… fokuserat på olika former av social kontroll efter frigivning från fängelse och skyddstillsyn. Dessa innovationer för denna typ av gärningsmän har varit mer långtgående än för andra gärningsmän. Båda länderna har antagit politiska åtgärder för liknande mål men valt strategier …
… av känsla av vilsenhet i situation och identitet samt väntande rättegångar och fängelsestraff. Också problem med myndigheter framstår som en svå¬righet. Kvinnorna i studien visar sig vara mer utsatta i kriminaliteten/missbruket i för-hållande till mannen och samhället.
Vad kan vi lära oss av varandra?
… då dessa i USA fall kan leda till straffrättsliga konsekvenser, såsom fängelse och böter i allvarliga fall, medan de i Sverige behandlas i form av byggsanktionsavgifter. I USA är det också tillåtet med retroaktiv lagstiftning för byggnader, vilket gör att redan byggda hus kan …
… som, oftare än metadon, leder till fortsatt behandling efter frisläppning ur fängelse. Med dessa slutsatser ställer vi bland annat frågan; varför används inte andra preparat än metadon i större utsträckning?
… som, oftare än metadon, leder till fortsatt behandling efter frisläppning ur fängelse. Med dessa slutsatser ställer vi bland annat frågan; varför används inte andra preparat än metadon i större utsträckning?
… som informanterna har kommit i kontakt med. Dessa har varit sådant som fängelsestraff, försämrad hälsa, kontakt med föreningar och insatser från kriminalvården och socialtjänsten som sedan lett dem till insikt och möjlighet till förändring av deras livssituation.
