Sök:

Sökresultat:

1488 Uppsatser om Ekonomiskt tillväxt - Sida 1 av 100

Tack f?r att du v?gade g?ra det m?nga av oss fantiserat om - En netnografisk studie om hur skolattentat diskuteras p? Flashback

Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut? p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet i samh?llet.

Klipp dig och skaffa ett jobb : En intervjustudie med unga vuxna som har ekonomiskt bistÄnd

Syftet med denna studie var att undersöka möjliga orsaker till unga vuxnas (18-24 Är) behov av ekonomiskt bistÄnd, upplevelsen av att uppbÀra detta samt att nÄ ökad kunskap om vilket stöd unga vuxna behöver frÄn kommunen för att öka möjligheten att bli sjÀlvförsörjande. I denna kvalitativa studie genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med unga vuxna som uppbar ekonomiskt bistÄnd. Resultat av studien visar att den frÀmsta orsaken till behovet av ekonomiskt bistÄnd Àr att respondenterna saknar arbete. Resultat indikerar att detta Àr till följd av lÄg utbildningsnivÄ. Studien visar att respondenterna har positiva och negativa upp-levelser av att uppbÀra ekonomiskt bistÄnd.

Ekonomiskt bistÄnd som mÄltavla för vÄld och hot : en kvantitativ studie om tillÀmpningen av sÀkerhetsrutiner

Socialarbetare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd tenderar att utsÀttas för vÄld och hot oftare Àn andra yrkesgrupper. Syftet med studien var att ur olika aspekter undersöka sÀkerhetsrutiner kring vÄld och hot inom ekonomiskt bistÄnd utifrÄn socialarbetarnas perspektiv. Tidigare forskning presenteras utifrÄn de fyra omrÄden som Àr utmÀrkande för studiens Àmne. De teoretiska utgÄngspunkterna som ligger till grund för studien Àr organisations- och sÀkerhetskultur samt kommunikationsteori. En kvantitativ ansats har valts utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar.

Ekonomiskt bistÄnd

Ekonomiskt bistÄnd Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne nÀr det kommer till kommunernas socialtjÀnst. Under mÄnga Är har en stadig ökning av bÄde kostnader för ekonomiskt bistÄnd samt lÀngd pÄ bidragsperioden skett i Sveriges kommuner. Och trots med en av vÀrldens mest vÀlutvecklade vÀlfÀrder, har kommunerna inte kommit underfund med den fattigdom som existerar i deras vardag. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga bakom denna ökning av ekonomiskt bistÄnd. Genom en metod som baseras pÄ statistisk analys har ambitionen varit att finna bakgrundsfaktorer med tillrÀckligt starkt samband som kan förklara kostnaderna i utbetalt ekonomiskt bistÄnd i de svenska kommunernas socialtjÀnst.

Ekonomiskt vÄld i nÀra relation

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett allvarligt och utbrett samhÀllsproblem som pÄverkar kvinnors livssituation lÄngsiktigt och kortsiktigt. Bland kvinnor som Àr utsatta för vÄld i nÀra relation Àr ekonomiskt vÄld vanligt förekommande och kommer till uttryck genom att mannen kontrollerar kvinnans ekonomi. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter verksamma inom brottsofferstödjande verksamheter i Sverige har gÀllande mÀns ekonomiska vÄld mot kvinnor och vilken roll ekonomin kan spela i nÀra relationer dÀr det förekommer vÄld. I studien har en kvalitativ metod anvÀnds. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer dÀr Ätta informanter pÄ sex verksamheter intervjuades.

Barnen med den lyckliga fasaden : Om socialarbetares erfarenheter av att arbeta med barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer

Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod bestĂ„ende av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannĂ€mnda mĂ„lgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna Ă€r: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter.Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer mĂ„nga gĂ„nger inte kommer till socialtjĂ€nstens och/eller fĂ€ltteamets kĂ€nnedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhĂ„llanden. Även skola och grannar har en tveksam instĂ€llning inför att göra en orosanmĂ€lan nĂ€r det gĂ€ller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer.

Fritidsaktiviteter för alla? : En kvalitativ studie om möjligheter och hinder till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rÀtt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som vÀxer upp i ekonomiskt utsatta hushÄll deltar i lÀgre grad i fritidsaktiviteter Àn övriga barn. Detta Àr orovÀckande och kan ha negativa effekter pÄ folkhÀlsan, dÄ det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan pÄ hÀlsan och vÀlmÄendet.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföretrÀdare frÄn Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsÀttningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Äldrarna 7-18 Är.Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföretrÀdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i Äldrarna 7-18 Är i kommunen.Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jÀmlikt deltagande och en förstÄelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men Àven att det Àr svÄrt att nÄ ut till mÄlgruppen. Resultatet lyfter Àven fram förutsÀttningar för barnens deltagande men Àven förutsÀttningar för verksamheterna. Det framgÄr ocksÄ att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga.Diskussion: Det finns goda förutsÀttningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn sÄvÀl pÄ vardagar som pÄ lovdagar.

Barn i ekonomiskt utsatta familjer : en kvalitativ studie bland socialsekreterare

Denna undersökning handlar om ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige. Syftet med undersökningen var att nÄ en ökad förstÄelse för den situation och de förutsÀttningar tonÄringar som vÀxer upp i ekonomiskt utsatta familjer som uppbÀr försörjningsstöd har, samt att studera hur barnperspektivet kan ta sig uttryck i handlÀggningen av ekonomiskt bistÄnd. För att nÄ detta syfte anvÀnde jag mig av en kvalitativ metod, det vill sÀga forskningsintervjuer. Jag genomförde fyra intervjuer med fyra socialsekreterare pÄ en socialbidragsenhet. Resultaten frÄn intervjuerna sorterades med metoden meningskategorisering.

Vilka faktorer kan vara avgörande vid beslut om ekonomiskt bistÄnd?

Syftet med denna undersökning Ă€r att fĂ„ ökad förstĂ„else för bedömningsprocessen vidansökan om socialbidrag. Även önskas en ökad förstĂ„else för handlĂ€ggarnasbeslutsmotivering och bedömning i klientĂ€renden och om könet pĂ„ klienten Ă€r en avgörandefaktor. För att uppnĂ„ syftet har en kvalitativ vinjettstudie med ett identiskt typfall presenteratsendast med en variation, klientens kön. Studien har genomförts pĂ„ enheten för ekonomisktbistĂ„nd i Gotlands Kommun och fjorton av de tjugo handlĂ€ggare som arbetar inom dettaomrĂ„de i kommunen deltog. De sex som inte medverkade befann sig alla pĂ„ utbildning.Studien kan sĂ€gas ha hög reliabilitet dĂ„ respondenterna svarat individuellt och inte underpĂ„verkan av annan person.

Barnperspektivet inom ekonomiskt bistÄnd : aktivt inom handlÀggning?

Socialstyrelsen och LÀnsstyrelsen kom under en undersökning fram till att barn till förÀldrar som Àr beroende av eller tar emot ekonomiskt bistÄnd, mÄr mycket sÀmre Àn barn som har sjÀlvförsörjande förÀldrar. Detta gÀller Àven om barnen till de sjÀlvförsörjande förÀldrarna har lÀgre inkomst Àn den familjen som fÄr bidrag. VÄr studie Àr en utvÀrdering av hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistÄnd i X kommun arbetar utifrÄn ett barnperspektiv. X kommun började Är 2006 att arbeta mer aktivt med barnperspektivet i handlÀggning av lÄngvarigt ekonomiskt bistÄnd. Syftet med studien Àr att se om det finns en skillnad mellan innebörden av barnperspektivet och hur det praktiseras inom försörjningsstödet pÄ vuxenenheten inom rehab- och arbetsgruppen.

En kvalitativ studie om socialsekreterares syn pÄ sin yrkesstatus

 Under Är 2008 utbetalades 9,5 miljarder svenska kronor som ekonomiskt bistÄnd till 4,2 procent av Sveriges befolkning. DÀrigenom har det ekonomiska bistÄndet en stor plats i det svenska sociala arbetet. Trots detta har handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd en lÄg status dÄ arbetet anses vara enkelt att utföra i förhÄllande till andra delar av det sociala arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare som handlÀgger ekonomiskt bistÄnd erfar sin yrkesstatus. Metoden var i kvalitativ form och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre socialsekreterare.

Identifiering av immateriella tillgÄngar vid rörelseförvÀrv

Ekonomiskt bistÄnd Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne nÀr det kommer till kommunernas socialtjÀnst. Under mÄnga Är har en stadig ökning av bÄde kostnader för ekonomiskt bistÄnd samt lÀngd pÄ bidragsperioden skett i Sveriges kommuner. Och trots med en av vÀrldens mest vÀlutvecklade vÀlfÀrder, har kommunerna inte kommit underfund med den fattigdom som existerar i deras vardag. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga bakom denna ökning av ekonomiskt bistÄnd. Genom en metod som baseras pÄ statistisk analys har ambitionen varit att finna bakgrundsfaktorer med tillrÀckligt starkt samband som kan förklara kostnaderna i utbetalt ekonomiskt bistÄnd i de svenska kommunernas socialtjÀnst.

Ekonomiskt ansvar i en modern situation

Bakgrund: Grunden till omrÄdet som pÄ svenska brukar benÀmnas ekonomistyrning och pÄ engelska"management control"lades av Anthony 1965 och dominerar Àn idag litteraturen pÄ omrÄdet. Sedan dess har dock ytterligare decentralisering och en orientering mot processer och flöden Àgt rum i företagen. Detta, menar vi, inte har gjort nÄgra avtryck i"management control"-litteraturen. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga den ekonomiska ansvarsfördelningen i svenska kommersiella decentraliserade företag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur personer Älagda sÄdant ansvar upplever detta samt hur dessa anvÀnder ekonomisk information.

Ekonomiskt bistÄnd en frÄga om kön? : En uppsats om könets betydelse i socialtjÀnstens bedömningar om ekonomiskt bistÄnd

SAMMANFATTNING: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka berydelsen av kön vid bedömningar och beslut vid ansökan om ekonomiskt bistÄnd. Vi ville ta reda pÄ vilken betydelse av genus som skapas i socialtjÀnstens akter, hur detta pÄverkar hanteringen av Àrendena samt om socialtjÀnsten i sitt arbete bidrar till reproduktion av stereotypa könsbilder. För att kunnna besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi granskat 12 akter gÀllande ekonomiskt bistÄnd frÄn socialtjÀnsten pÄ vuxenenheten utförda i en medelstor kommun i Sverige. Metoden kÀllanalys valdes dÄ vi var intresserad av att se vad socialtjÀnsten pÄ den aktuella orten faktiskt gjort och inte vad de sÀger att de har gjort. Efter insamlandet och genomlÀsningen av akterna valdes tre centrala teman ut: Familj och nÀtverk, hÀlsa och arbete och sysselsÀttning.

Finns det ekonomiska incitament att vÀlja bidrag framför arbete?

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om det finns ekonomiska incitament att individer vĂ€ljer ekonomiskt bistĂ„nd framför lönearbete. Detta har gjorts i form av en fallstudie bestĂ„ende av typfamiljer dĂ€r det ekonomiska lĂ€get mellan ekonomiskt bistĂ„nd och lönearbete jĂ€mförs. Typfamiljerna har valet mellan ekonomiskt bistĂ„nd och lĂ„glönearbete. Även en jĂ€mförelse av ett arbete med medellön har gjorts för att visa individers lĂ„ngsiktiga incitament att ta ett lĂ„glönearbete. De individer som oftast har lĂ„ngsiktiga incitament Ă€r den yngre befolkningen dĂ€rför att de har just börjat sin arbetskarriĂ€r.

1 NĂ€sta sida ->