1 172 uppsatser · sida 10 av 60
… uppfattningen om självscanning bland kunder utifrån ett tredelat synsätt där butiken, kunden och tekniken skildras med ICA Maxi i Helsingborg som studeringsobjekt. Två kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ kundundersökning tjänar som underlag som sedan analyserats med hjälp …
… bakom begreppet kundlojalitet används i samarbetet mellan Resurs Bank och butikerna, samt att analysera hur kundlojalitetsprogram kan användas för att fördjupa samarbetet mellan en sidoleverantör och dess betjänade butiker. Undersökningsfrågor: Hur arbetar Resurs Bank med sin …
en studie av psykosociala förhållanden
… främst ur ett motivations och stressrelaterat perspektiv. Målgruppen var de butikskassörskor som numera även hanterar postärenden. En enkätundersökning samt intervjuer har utgjort metoden för att uppnå syftet. Respondenterna i studien är verksamma i en och samma butik. Enkäterna …
Fler och fler byar förlorar sina dagligvarubutiker på grund av befolkningsminskning och ändrade servicevanor. Detta medför att servicen på landsbygden försämras vilket innebär att många invånare flyttar från landsbygden in till tätorten. För att motverka ytterligare …
… påverkar mixen av hyresgäster och hur förvaltarna arbetar med mångfald av butiker. I köpcentrumen styrs utformning och strukturering på olika sätt, vilket påverkar valet av butiker, caféer och restauranger. Med detta som utgångspunkt försöker de skapa en egen profil och koncept.
Interaktion mellan konsumenter i butiksmiljöer
Hur vi upplever ett besök i en butik påverkas av en mängd olika faktorer. En av faktorerna är andra konsumenter som finns runt omkring oss i butiksmiljön. Att shoppa innebär inte enbart att man går och köper en produkt, att shoppa är lika mycket en upplevelse. Att shoppa kan …
En kartläggning av studenters inköpsprofil
… de faktorer som har betydelse för studenterna i vår urvalsgrupps val av butik, även att jämföra vår urvalsgrupp med konsumenter generellt samt att undersöka om det fanns någon skillnad mellan könen. Undersökningen utfördes vid Stockholms Universitet vid tre olika tillfällen och …
Att försöka identifiera och analysera faktorer som påverkar hyresnivån för butikslokaler i Lunds centum.
Kedjor som äger sina egna butiker har en mer centraliserad styrning är butiker som ägs av handlare men ändå tillhör en kedja. De väletablerade butikskedjorna ICA, Coop och Axfood har en något mer modern styrning än de nyetablerade lågprisbutikerna Netto och Lidl. Detta beror …
… tänker på organisationens behov. Problemet för detaljhandelns centraliserade butikskedjor kan vara att lyckas förankra förändring och kvalitetsförbättring för butiken i alla delar av företaget. Uppsatsen underbyggs av ett antagande att ett större fokus krävs på en initial fas i …
… bli avgörande för företagets lönsamhet. Produkter som inte säljs i ordinarie butiker måste avyttras och ett alternativ kan vara outletförsäljning. Syfte Syftet med denna magisteruppsats är att beskriva outlet som en marknadskanal inom konfektionsbranschen. Vidare är syftet att …
konkurrens inom och mellan städer
… med ett externcenter. De första åren efter A6 öppnade tappade stadskärnans butiker 20 % av omsättningen och många butiksägare såg det som ett stort hot. För att möta hotet gjordes en stor investering i en uppfräschning av stadskärnan. A6 har sedan dess dragit mycket kunder och …
- Kan ett livsmedelsföretag påverka folkhälsan?
… att underlätta för konsumenten. Även livsmedelsföretagen, både tillverkare och butiker, bör ta sitt ansvar genom att förmedla ett budskap till konsumenten. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur livsmedelsföretagen i dagsläget gör för att påverka konsumentens val. Vi …
Hur ökas kundens lojalitet till egna märkesvaror?
… ICA-koncernen, ICA-handlare samt även genomfört en mindre kundundersökning i butik. Vi har därtill intervjuat en ämneskunnig person, en varumärkesexpert på ett konsultföretag. Vår ansats i denna uppsats har varit av hermeneutisk deduktiv karaktär i syfte att skapa förståelse för …
En framtidsstudie om den fristående butiken i detaljhandeln ur en entreprenörs synvinkel
Sammanfattning saknas.
