1 778 uppsatser · sida 54 av 60
… tänkande till elever. Vi har genomfört en läromedelsanalys, av valda delar, av böckerna Alla tiders historia (1996), Epos (2002) samt Perspektiv på historien A (2001) för att se hur dessa hanterar källkritiska problem, som kvarlevor, tendenser och tolkningar, i sin framställning …
… stor plats kvinnor och män samt andra länder än Sverige har fått i historieläroböcker och historieundervisningen för grundskolans tidigare år. Vi undersökte böcker från fyra olika årtionden, 1960-, -70, -80 och 2000- talet. En viktig del av undersökningen blev att titta på hur …
… läraren eller bibliotekarien främst som inspirationskälla och hjälp att hitta böcker. Denna elevgrupp föredrar enskild läsning framför gemensamma läsaktiviteter i grupp, och angav att den yttre miljön inte hade någon påverkan på deras läslust.
Examensarbetet handlar om hur tanten framställs I text och på bild i sju bilderböcker skrivna av Elsa Beskow. Böckerna är utgivna mellan 1918 och 1945. I böckerna figurerar fem olika tanter i texten och dessa finns också på bild. Syftet med arbetet är att kunna svara på hur …
… de får tillgång till aktuell forskning och fortbildning genom att läsa böcker och artiklar. De har även möjlighet att gå en del kurser eller på någon föreläsning.
A Study of Reading, Focusing on Gender, Class and Ethnicity
… på fritiden. Mer än dubbelt så många flickor som pojkar läser fler än sju böcker per år. Möjliga förklaringar till detta är att det saknas attraktiv litteratur för tonårspojkar, att pojkar finner det svårt att läsa, och att det anses omanligt att läsa. Även klass spelar roll …
Om skolan och elevers läslust
… av litteratur står lärarna i hög utsträckning för och eleverna måste läsa böcker de inte kan relatera till från deras egen verklighet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur elever på gymnasiets yrkesförberedande program upplever denna situation och på vilket sätt skolan …
… delen, ofta är relativt ensidig. Att få barn beskrivs i diverse tidningar och böcker som något fantastiskt underbart och hedrande, och även om detta på många sätt stämmer och väger upp för allt annat så finns det andra aspekter av fenomenet. Kandre är med andra ord inte rädd för …
- Om elevers genreuppfattningar i gymnasieskolans nationella prov i svenska
… en artikel riktad till läsare på bibliotekstjänsts webbplats under rubriken ”Böcker på minuten”. I instruktionen ges grundförutsättningen att tidsbrist i det moderna samhället även drabbar litteraturläsningen och att förlagen mött detta genom olika versioner av …
Abstract Syftet med detta arbete är att se hur pedagogerna menar att de bearbetar skönlitteraturen med eleverna i förskoleklass, med tyngdpunkt på den muntliga delen. Arbetet består av litteraturgenomgång, empiri genom intervjuer och observationer, samt en diskussion och …
… teoretiska utgångspunkter och inspiration. Resultaten visar att samtliga läroböcker, som omfattas av undersökningen, tar film på allvar och att de också, i varierande utsträckning, anammat det vidgade textbegreppet. Emel-lertid finns det betydande skillnader när det gäller …
… Även barnen använder litteraturen, då de på egen hand tittar och ”läser” i böckerna, enskilt eller tillsammans med andra. Enligt pedagogerna har barnlitteraturen stor betydelse för barns språkutveckling, den stimulerar fantasin och fungerar som ett stöd vid bearbetning av …
… trots deras breda kontakter med texter, eftersom de anser att läsning är böcker och tidningar. Deras åsikter kring läsning ligger också rotat i deras genuskonstruktion och identitetsskapande, och påverkas av faktorer som grupptryck, hemförhållanden och förväntningar från skolan.
Skönlitterära utgångspunkter för etiska samtal i skolan
… är viktigt i skolans alla ämnen. Därför borde läsning och diskussioner av böcker med detta tema starkt kunna motiveras i svenskundervisningen. Analysen visar att moralen som förmedlas i Svenne är oklar och romanen kräver kritisk läsning medan det i Ser mitt huvud tjockt ut i den …
I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för …
