Uppsatser om djupströbädd

10 uppsatser

Djupströbäddar i fårproduktionen

dess egenskaper samt alternativa strömedel

Kandidatuppsats · SLU

I dagens svenska fårproduktion hålls de flesta djuren på djupströbäddar av halm under stallperioden. Att få till en väl fungerande djupströbädd som brinner kan ibland upplevas som en utmaning då den mikroorganiska aktiviteten som sker i bädden är en komplicerad process …

Djupströbädd -bra för miljö och djur?

Kandidatuppsats · Högskolan i Halmstad

Deep litter is a system for animals kept in separate stalls, loafing and bedding in wind shelters. The litter can consist of different bedding, like straw and peat. The system is allowed to build over and to ensure optimal proportions it is necessary to add new straw regularly …

Utedrift under vintern

en studie på köttraskvigor i en ny typ av mobilt system

Examensarbete · SLU

… gick i en 750-2250m2 stor fålla med tillgång till ett halvöppet tält med djupströbädd och fyra foderhäckar med ensilage samt ett vattenkar. Tältet flyttades var 8:e vecka och kvigorna fick nya utfodrings-platser varje vecka. Armeringsmattor var placerade kring tältets ingång …

Rörflen som strömedel i djupströbäddar för nötkreatur

Masteruppsats · SLU

… om rörflenets ströegenskaper. I studien jämfördes användningen av rörflen i djupströbädd med havrehalm och kornhalm. Under sex veckors tid undersöktes tre olika boxar med en typ av strömdel i varje box. Beläggningsgraden var 0,8 m2 liggyta/100 kg levande vikt. Ströåtgången …

Systemlösning för höstkalvning :

Examensarbete · SLU

… som har varit grisstall och som nu står tomt. Här är det tänkt att det ska bli djupströbädd, ett foderbord och skrapgång ute på gödselplattan med ett snedtak över. Där får det plats med 20 foderplatser. Grovfodret kommer att lagras på logen och framför foderbordet i den mån det …

Hur påverkar kvigors utfodring köttets marmorering?

Högskoleuppsats · SLU

… De använde sig av tyngre raser. Stallarna var kalla lösdrifter med djupströbädd. Grovfoder och kraftfoder utfodrades endast en gång om dagen. Hacklängden på grovfodret var mer varierade mellan producenter med lågt marmorerningsresultat. Slutsatsen från arbetet var att vallfodret …

Djurvälfärdsaspekter i ekologisk och konventionell slaktgrisproduktion

Kandidatuppsats · SLU

… och därför är metanutsläppen begränsade, men ekologisk grisproduktion med djupströbäddar, som man ofta använder sig av, och betesgång innebär kväveutsläpp och större ammoniakemissioner. Oavsett inhysningssystem och uppfödningsmetod så finns det fördelar och nackdelar. Det gäller …