79 uppsatser · sida 1 av 6
- Vad säger de egentligen?
… utsätts för diskriminering löper större risk för psykisk och fysisk ohälsa. Diskrimineringslagen reglerar diskriminering, där bland annat kön är en av diskrimineringsgrunderna. Ett jämställt samhälle kan medverka till att könsskillnaderna i livstidshälsa minskar, och …
… av studenter i högskolan (som gällde fram till den 31 december 2008) och på diskrimineringslagen (som trädde i kraft den 1 januari 2009). Även om förändringar kring antagning har gjort's, menar vi i våra analyser att det inte skett någon avsevärd förbättring. Den nya …
… treatment in employment and occupation. From January the 1st 2009 it is, by Diskrimineringslag (2008:567), illegal in Sweden to discriminate anyone based on age. The law covers all age groups and is applicable to various fields in society. Age differ from other discriminatory …
Likabehandlingsplanen - ett effektivt redskap?
… och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67) ersattes med diskrimineringslagen (SFS 2008:567) den 1 januari 2009. Ytterligare en aspekt av stu-dien är att granska i vilken mån diskriminering och annan kränkande behandling erhåller samma uppmärksamhet i …
En diskursanalys av hur transpersoner inkluderas i Diskrimineringslagen
In 2009 transgendered persons were included in the Swedish law against discrimination. Prior to the inclusion a commission made an investigation of the necessity of such change in the law and how it could be designed. This essay focuses on the discourses regarding gender that …
- likheter, skillnader och speciella problem
… regleras i Skadeståndslagen (SkL) och diskrimineringsersättning i Diskrimineringslagen (DiskL). Ett delsyfte har varit att besvara ett antal frågeställningar om dessa ersättningsformer i ett jämförande perspektiv. Frågorna har handlat om de två lagarnas tillämpningsområden och …
… även en granskning av universitetets arbete för likabehandling enligt Diskrimineringslagen. Jag har utgått från fyra frågeställningar:? Hur implementeras Diskrimineringslagen i högskolan på Göteborgs universitet och institutionen för Socialt arbete?? Hur uppfattar studenterna på …
Ett tillräckligt skydd mot diskriminering?
Abstrakt Studien ifrågasätter huruvida diskrimineringslagens är tillräcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts så väl som rättsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de …
Om organisationskonsulters mångfaldsbegrepp
… använder ett "brett" begrepp om mångfald, som inkluderar både diskrimineringslagens kategorier och därtill ickerättsliga dimensioner som kompetens, färdigheter, arbetssätt och klädstil. Det breda mångfaldsbegreppet tillsammans med en betoning på organisationsnytta snarare än …
I Sverige finns det idag många lagar som förbjuder diskriminering i arbetslivet på grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Det finns dock ännu ingen lag som förbjuder diskriminering på grund av ålder. I början av 2000-talet tillsatte Sverige en …
… men elevernas situation kom ändå under tidsperioden att ändras genom en ny diskrimineringslag.
… men elevernas situation kom ändå under tidsperioden att ändras genom en ny diskrimineringslag.
… och sexuell läggning. I och med det förslag som finns på en sammanhållen diskrimineringslag i svensk rätt kan grunderna komma att utökas. Lagen kommer då att omfatta även ålder och könsidentitet. Kan en arbetssökande visa att denne sannolikt blivit diskriminerad i en …
Intersektionalitetsperspektivet i Diskrimineringsutredningen SOU 2006:22 och remissvaren
… i Diskrimineringskommitténs slutbetänkande som föreslår en sammanslagning av diskrimineringslagarna. Utifrån den definition av intersektionalitet som jag har valt att använda undersöker jag hur kommittén respektive remissinstanserna behandlar intersektionalitet och de problem …
En diskursanalys av statens anti-diskrimineringsarbete
… teman byggda på teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Slutbetänkande av Diskrimineringskommittén och låter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras två huvuddiskurser; en delvis intersektionell …
